De kallade den stora hagen för Pampas. Enarna var små och det betade gräset torrt. Ett flyttbart litet skjul för fåren att skydda sig mot regnet, en liten kulle med en sten på där lammen lekte herre på täppan när tackorna fick mat. De stora ytorna där ystra, små svartvita lamm sprang runt, runt med glada krumsprång när mammorna hade fullt upp med pelletsblandningen.Farmor i den gråsvarta oljerocken, med kratta och skyffel i händerna, den stora hinken intill. Varje dag, runt fyra på eftermiddagen, krattade hon upp allt bajs hon kunde hitta. Farfar med vattenslangen och de svarta vattenhinkarna, en … Fortsätt läsa Öland I

  På väggen hängde bland annat en poster på Alphaville. Håret doftade svagt av ammoniak från permanenten jag gjort kvällen innan. Det här skulle bli det tredje discot jag gick på. Tidigare hade det varit oskyldiga klassfester och födelsedagskalas. Men nu var vi stora. Gick i femman. Gick på disco som fotbollsföreningen ordnade ett par, tre gånger per termin. Fixade det nypermanentade håret med hårmousse och spray, puffade till kavajaxlarna och sprejade Date på handlederna. Just det här året hade jag ingen bästis, men det bekom mig inte. Jag promenerade ensam en halvtimme för att komma till discot. Pappa hade … Fortsätt läsa Forever Young (apropå disco i mellanstadiet)

När jag blev ensam tände jag en cigg, beställde in en ny öl och njöt av vuxenkänslan och friheten.Så kom det in ett glatt sällskap. Och där var Han. Den dittills vackraste man jag sett. Förhäxad. Bultande hjärta. Se cool ut, Lina.Han satte sig mitt emot mig. De isblå ögonen. Det tjocka håret i vågor kring ansiktet. Musklerna under t-shirten. Jag var såld. Såg honom djupt i de blå och sade ”I´m Swedish”. Som om jag behövde tala om att det var bråttom och att vi inte kunde ses igen. Och han såg in i mina gråblå och svarade ”I´m … Fortsätt läsa London 1989 (forts)

  Nittonhundraåttionio Mina föräldrar var nyskilda. Huset var sålt. Mamma och jag bodde i en trea i ett av Motalas mindre attraktiva områden. Jag gick ettan på gymnasiet. Samhäll. Fortfarande hyfsat skötsam. Hade ännu inte hoppat av skolan. Svartklädd. Rökte. Drack, men bara små mängder. Sjutton år. Vild, fri och varken vacker eller ful. Som någon sorts plåster på skilsmässobarnsåren, bokade mamma en påskresa till London. En kalastrevlig resa. Det var tjugo grader varmt i England och påskliljorna svämmade över Hyde park. Vi bodde på ett litet hotell intill Kensington Gardens. Följde med på pubrundan som resebolaget ordnade. Fastande för … Fortsätt läsa London 1989

När jag började lärarutbildningen växte staden. Nya platser att utforska, nya vänner, nytt sinne. De åren var de mest vuxna hittills i mitt liv. Jag var inte med på några av alla fester som erbjöds, jag gick på varenda föreläsning och lektion, blev godkänd på varenda tenta och jag hade matlåda med att värma på lunchen. Det mest äventyrliga jag hittade på var väl att gå till Hamlet och äta stekt fläsk eller hoppa över lunchen och ta en stor mjukglass på Gyllentorget i stället.Platser som blev viktiga i tillvaron var Abiskorondellen (uttalas abbísko med betoning på i) där närmaste … Fortsätt läsa Linköping III

Att staden format storheter som Mons Kallentoft och Lars Winnerbäck kan ju inte vara en slump. Staden jag älskar och längtar tillbaka till. Staden som tycks välkomna mig när resten av landskapet tycks avvisa mig när jag väl är där. En stad där jag aldrig bott, men tillbringat viktiga delar av mitt liv i. En vacker stor småstad, levande, framåtsträvande och samtidigt en smula ogin och kall. Domkyrkans spetsiga koppartak och Tornets glasprydda fasad. Den för mig viktiga gamla lärarhögskolan, ett stenkast, en värld från centrum. När jag var barn, var Linköping staden där man hämtade gäster vid järnvägsstationen. Järnvägsstationen … Fortsätt läsa Linköping I