Det drar i musklerna. Det ilar i leder och skelett. Anspänning-avspänning och klösande och klämmande dämpar obehaget så här sitter jag och rycker och kliar. Migränknaster i nacke och huvud hindrar mig från att röra på mig mer. Käkarna vill tugga men jag tvingar dem till stillhet. Oron i kroppen skapar ångest. Ångesten skapar oro i kroppen. Men värst i dag – jag lyckas inte hålla tag i mina tankar. De fladdrar och far. Irrar bort sig helt och vissnar utan att jag hinner få dem tillbaka. Hemskt. Gräsligt. Fortsätt läsa Ingen vidare dag

Vilken onsdag! Vilken hjältinna i det lilla! Stoltheter: gick upp klappade inte ihop när Kalle vaknade med huvudvärk skrev inte arga sms till hans skola satt på möte utan att säga något knasigt inför alla tog till mig det mesta av informationen log och var riktigt trevlig och lagom rolig handlade kvällsmat till två dagar, bara extrapriser körde till Eslöv och gav inte upp när biltvätten var stängd letade reda på en annan biltvätt tvättade hela stora Jotun och delar av mig själv på sex polletter for vidare till badet och simmade 50 längder stod mig på frukosten ända till … Fortsätt läsa En dag att skryta över

Den här veckan har jag tagit det riktigt bra. Inget skrik, inga rasande ångestattacker, Men sorgen kan jag inte mota. Jag vill ju bara att mitt barn ska må bra och ta del av livet. Nu sväljer jag tårarna, sticker hakan i vädret, klär på mig maskerande kläder – färgglada och fritt fladdrande, och kör till kommunhuset. Badkläderna är packade. Jag vill ta revansch på gårdagens hemska kamp i vattnet. Jag ÄR stark. Jag är svag. Stor och liten. Fortsätt läsa Min kamp just nu