Glad Lina

I dag har jag fått känna glädje utan att vara orolig för hypomani. Och det, mina vänner, är en helt fantastisk känsla. En känsla att ta vara på, ögonblick för ögonblick. Det är inte alltför ofta jag får känna så. När jag är riktigt glad finns nästan alltid en underton av hotande hypomani med i bilden. Naturligtvis är inte glädje i sig ett varningstecken, men med glädjen följer ofta energi och i mitt fall ett mått av vildhet, omåttlighet, gränslöshet. Och det är det som kan bli farligt. I dag finns ingen fara. Jag är genuint glad. Och det. Är. … Fortsätt läsa Glad Lina

Oroliga muskler och förvirrat sinne

Ilskan och besvikelsen som väcktes tidigt i morse har jag använt till jobbeffektivitet. Jag har jobbat undan som bara den i ren frustration. Nu sitter jag här och tittar ut på snön. Önskar mig ut. Vill simma. Vill röra på mig. Men den nya förkylningen och det hala väglaget håller mig hemma. Jag har inte simmat eller cyklat sedan i fredags. Det riktigt kliar i musklerna. Men jag håller mig på mattan. Bättre att ta en extra dag i vila och sedan hålla hela vägen än att simma halvhjärtat i dag och ångra det i morgon. Se, så klok jag … Fortsätt läsa Oroliga muskler och förvirrat sinne