Fejar, bankar och vankar

Roar mig med att banka hål i muren av självförakt. Två timmars fejande i köket för att städa bort allt gott och bara lämna godis i musfällan på köksbänken. Ja. Jag såg en liten mus springa för livet på köksbänken i morse. Även skåpsluckorna blev skinande rena när jag ändå var i farten. Visst borde man kunna tycka om sig själv en smula efter det? Mamma och H har anlänt. H har börjat banka och mamma har börjat vanka. Fortsätt läsa Fejar, bankar och vankar

Jävla självförakt

I kön till kassan på Ica såg jag plötsligt mig själv utifrån. Nej, inte rent faktiskt, men jag fick en inre bild av mig där i kön. Och som jag hatade det jag såg! Kroppen, händerna, ansiktet, själen. Plötsligt ville jag på inget plan vara jag. Illamåendet sköt snabbt genom kroppen och jag fick verkligen kämpa för att ta mig genom kassan, ut i bilen, hem, packa upp. Ångesten fick mig att svettas och jag klädde raskt av mig och gömde mig under dubbla täcken. Fullt fokus på ljudboken och snart sov jag. Sömn är läkande. Nu försöker jag förlåta … Fortsätt läsa Jävla självförakt

Jag visar dig gärna

November står i farstun och vill in. Mörkret har gått före och mot det kan jag inte värja mig. Tänder ljus, filtar in mig och försöker göra sådant jag mår bra av. Men mörkret rår jag inte på. De krispigt vackra höstlöven faller skoningslöst mot marken. Virvlar en sista dans innan de klibbar fast i jorden som slukar dem. Liksom löven förmultnar, vissnar delar av min själ. När trädgrenarna lämnas kala, ensamma och torra inför den långa vintern, lämnas själen i tystnad. Mina depressioner är tydligt årstidsrelaterade. Jag kan må lika dåligt, eller sämre, även i sommarsol och vintervit snö, … Fortsätt läsa Jag visar dig gärna

Kort onsdag

Ett par timmar i badet. Minst en av dem tillbringade jag i bubbelpoolen. Några rundor i simbassängen blev det också, men jag får så ont i nacken av att simma bröstsim, och ryggsim med publik är inte min favoritgren. Klok som jag är hade jag tagit med mig body butter så nu är jag mjuk som en bebisfotsula och doftar blåbär. Det passar bra ihop med doften av pannkaka som sprider sig tillsammans med Stens svordomar från köket. Fortsätt läsa Kort onsdag

Mot badet – med fritt fladdrande hår

Hänglåsen gömmer sig skrattande i sin vrå. Men om de tror att de ska få sällskap av nya kumpaner, så har de helt fel. De nya lås jag köper i dag kommer jag att glömma på annat ställe. Hehe. Min ben är höstlurviga, armhålorna och bikinilinjen kamningsbara. Efter bölden har ingen rakhyvel kommit nära mig. Personer med rädsla för kroppshår på kvinnor får väl helt enkelt titta åt andra hållet när jag kommer. Själv ser jag inte ett smack när jag är på badet eftersom jag alltid lämnar glasögonen i skåpet. Tjo! Fortsätt läsa Mot badet – med fritt fladdrande hår

Bad i eftermiddag

Var är hänglåsen? När jag plockade dem ur min badväska i våras, berättade jag högt och tydligt för hela familjen var jag lade dem. I dag behöver vi dem, och de står icke att finna. Olle, som är den i familjen som har bäst koll på liknande situationer, är som bekant inte hemma och kan således inte hjälpa oss. Håhåjaja. Om de inte hoppar fram innan vi far, så får jag väl köpa tre nya. Och lägga på ett bra ställe när vi kommer hem. Vänta… ska bara kolla… Nej. Inte där heller. Fortsätt läsa Bad i eftermiddag

Det går inte vår väg

Somnade i reklampaus i Dicte. Vaknade snart av telefonsignalen. Mamma. Innan jag hann sätta i gång programmet igen, var det dags att hämta Ville vid bussen. En gråtande Ville. Han har glömt gympaväskan. Trodde att han glömt den på bussen, så vi körde efter tills vi fick möjlighet att kliva på i Röstånga. Ingen väska. Så vi körde vidare till Svalöv, för nu mindes han att han haft väskan på busshållplatsen. Ingen väska. En fin ryggsäck med lagets logga innehållande bl a ett par helt nya pumaskor. Körde hem. En timme tog rundan. Väl  hemma rasade vi ihop i en … Fortsätt läsa Det går inte vår väg

Nu måste jag pausa

  När jag kramade om min kollega för dagen innan han körde vidare, kände jag mig nöjd. Vi har ett stort arbete framför oss, och det kommer inte att bli helt lätt. Men det känns okej eftersom jag tycker att det är så viktigt att våra medlemmar känner att vi kämpar för dem. Så – på det planet, allt väl för stunden. Efter det gick jag direkt till Apoteket. När jag släpat en papperspåse modell gigantisk till bilen kände jag hur mitt mående försatte sig i fritt fall. Om jag, för att kunna fungera, måste hämta hem sjukt stora mängder … Fortsätt läsa Nu måste jag pausa

Onsdagstankar

Märkligt att man kan ha så fantastiska vänner och en kärleksfull familj och samtidigt ha så svårt att tycka om sig själv. I dag ska jag försöka landa i allt det där fina jag har runt omkring mig och ignorera den negativa rösten som bara stör. Ett rekryteringsbesök står på schemat i dag. Ännu en för mig ny arbetsuppgift som jag ska utföra tillsammans med en rekryteringsambassadör. Spännande. Och det kräver verkligen att jag håller negativa tankar väck. Eftermiddagen ska ägnas åt snälla tankar (wish me luck), vila och en cykeltur om vädret tillåter. Om inte, så får crosstrainern ställa … Fortsätt läsa Onsdagstankar