Min pappa är i världsklass. Jag tokälskar honom och är SÅ glad att han orkat köra hit över helgen. Nu sitter han i sin bil på väg hem och huset är tomt utan honom. Så där extra tomt som det blir när en stor personlighet lämnar ett rum. ❤ Trots att jag älskat varenda sekund av pappatid har det tydligen tagit på mina krafter. Jag vaknade intrasslad i drömmar, med astma, orkeslöshet och och olust i kroppen. Pratade med Ville som har ont lite överallt om hur vi skulle göra med simningen. Vi valde att stanna hemma. Så jag kröp … Fortsätt läsa En pappa på väg hem och en migräntrött Lina

Det här med min lilltå. Det var verkligen dålig tajming. I morgon ska jag till Malmö på en mycket efterlängtad träff med ett litet gäng ordföringar. Vi har inte setts i gruppen sedan i våras och av allt jag hittar på på dagarna är de träffarna bland det allra viktigaste för min utveckling i förtroendeuppdraget. Om tån inte snabbläker i natt vete 17 hur jag ska ta mig dit. Ibland vore det gött att bo på rimligt taxiavstånd från Staden… Och, Som Ville påpekade med sorgsen uppsyn – jag kommer inte att kunna simma på ett tag. Och DET är … Fortsätt läsa Alltså, på riktigt

Lilltån på ena sidan om byråns ben, resten av foten på den andra. Det gick inte lika illa som för 25 år sedan när lilltån pekade 90 grader från de andra och jag blev sjukskriven från mitt sommarjobb. Men. Lilltån är inte längre liten. Den är heller inte hudfärgad. Aj Fortsätt läsa Aj