Lyssnar halvhjärtat på Cohen. Stirrar med tom blick på skuggorna i taket. Blicken är tom, men tanken innehållsrik och snabb. På ett par minuter hinner jag fundera kring följande: Hur människor träffas, blir kära och faktiskt lever tillsammans i långa tider. Min tonårstid, mina finnar, mina svart/lilarandiga strumpbyxor, det lila läppstiftet, de röda kattögonformade glasögonen med svart leopardmönster, min finaste Malin och hennes svarta bågar. Hur det har gått för Malin i livet so far. Min ex-man och kärleken till honom, alla våra bostäder, våra drömmar. Mina fina barn, hur de sitter framför varsin skärm och hur jag önskar att … Fortsätt läsa Takskuggor och skuggtankar