Tröttelina

Det är som förgjort. Min fina vän och tidigare kollega kom med lunch och vi fick ett par mysiga timmar tillsammans. Men galet så trött jag blev! Som om jag jobbat åtta timmar utan rast. Tvingade mig att köra till badet och simmade min kilometer. Nu är jag lite tröttare i kroppen och lite mindre i knoppen. Fortfarande inget internet efter strömavbrott så i kväll blir det p3 och korsord. Fortsätt läsa Tröttelina

Pissregn – jag vill till havet

Kvällsmat lagad och uppäten. Tonårsutbrott avklarat. Nytt bråk mellan ungtupparna har just blossat upp. Det här internetlösa samhället är inget för oss. Supporten har äntligen fattat att de behöver skicka ut tekniker. Tekniker som inte hör av sig. Tekniker som troligen får betalas av oss. Räkningarna betalda med hjälp av mobilt bredband. Mer strul med försäkringsbolag och annat helvete. Ångesten ger mig andnöd. Kul jävla sommar det här. Fortsätt läsa Pissregn – jag vill till havet

Ensam i vattnet

Den första kvarten var jag helt ensam i den stora bassängen. Efter en stund började det regna. Ett stilla, susande rassel mot vatteytan. Fort simmade jag inte, men jag fick en kilometer i kroppen. Ville tränade livräddning medan Kalle sov, Sten jobbade och Olle njöt av sin sista förmiddag hos morfar. Nu har jag försökt få igång internet ett flertal gånger utan resultat. Jag har köpt ett nytt modem för att vi skulle slippa de här långa avbrotten, men det får vi inte alls att fungera. Tar en kopp smörkaffe med kanel och löser ett korsord eller två i väntan … Fortsätt läsa Ensam i vattnet

Ihållande regn och wifi-lösa

Strömavbrott på morgonen gör att vi inte kommer att ha uppkoppling förrän Sten fipplat med modem och router i ett par timmar. Och Sten kommer inte hem förrän till kvällen. Tuff dag för Kalle med andra ord. Vi andra ska simma i regnet. Det kommer i alla fall att finnas gott om plats i bassängen. Jag ser fram emot uppehåll så att jag kan testa vad kameran i min nya bejb går för. Fortsätt läsa Ihållande regn och wifi-lösa

Låg men välsignat älskad

Hur jag skulle mått utan all kärlek som omger mig, vete sjutton. Men när jag kan må så här dåligt mitt i all värme, kan jag bara gissa hur illa det skulle varit utan. Min älskade familj stöttar, kramar, pussar och klappar bort en stor del av det onda. Mina vänner, både de jag träffar fysiskt och alla som finns här i bokstäverna, stöttar, kramar och pratar bort en annan del av det onda. Det är fint att vara älskad. Extra fint när livet går i moll och tårarna bränner. När magen är en hård knut av återhållen ångest och … Fortsätt läsa Låg men välsignat älskad