I dag vill ingen vara jag

Stampar i golvet, river mig själv i hårbottnen och skriker rakt ut. Från helvetets gap rakt ut i den vackraste verkligheten. Ser hur mitt ångestdrypande skrik skrämmer och skapar oro. Känner mina barn gråta i min famn, men kan inte stoppa skriket. I pauserna mumlar jag förlåt, förlåt, förlåt, förlåt, förlåt. Hoppas att lugnet ska komma, känner ännu en våg av panik ta över mig. Skriker, skakar, gråter, river och sliter mitt hår. Allt jag kan tänka är att jag inte vill att mina älskade ska se mig i det här skicket. Jag ser deras rädsla, jag känner deras oro, … Fortsätt läsa I dag vill ingen vara jag

I natt är jag hos min familj

Jag gjorde det.Två intensiva dagar i konstant sorl eller buller.Tillsammans med ca 260 andra engagerade lärarförbundare.Det roligaste var flashmobben vi gjorde på Malmö centralstation i går.Mest givande var vår nya förbundsordförandes tal och diskussionerna med andra avdelningsstyrelser.Klart jobbigast var ljudnivån och alla intryck. Att min arbetsförmåga är klart nedsatt behöver jag verkligen inte tvivla på efter dessa dagar. Utan mina strategier för att orka, hade jag klappat ihop efter lunch i går redan. Att min mage sedan inte klarar av ens specialkosten som serveras är jag riktigt besviken på. Ensammast i världen var jag i natt. Ensam, naken, sittande på … Fortsätt läsa I natt är jag hos min familj

Snart kvällsmys med Olle och Ville :)

Inga jobbmöten inbokade varken onsdag, torsdag eller fredag. Men i morgon bitti ska Kalle och jag träffa habiliteringen och skolan igen. Sätter inget större hopp till detta möte då de tidigare varit eländiga. Jag kommer också att försöka nå skolbussansvarig i kommunen i morgon. Skånetrafiken lägger ner hållplatserna längs vår sträcka from 15 december. När jag frågar kommunen när vi föräldrar får besked om framtiden får jag till svar att upphandling av skolbuss inte är färdig. Inte färdig?!?! Mindre än tre veckor innan vår buss slutar gå. Säg det till en autism-mamma och du får en tiger i örat. På … Fortsätt läsa Snart kvällsmys med Olle och Ville 🙂

Darrhänt

Vissa saker dränerar mig helt på energi. Centrala samverkansmöten hör till den kategorin. Efter mötet blev det en dryg halvtimmes jobb innan jag kunde köra hem. Nyss hemkommen sitter jag helt matt i fåtöljen och ser i kors. Vill bara sova, sova, sova. Men det är lite sent att sova middag så här dags, så jag ska försöka hålla mig vaken. Hur, vet jag inte. Kanske bara ska blunda lite här jag sitter och lyssnar på hockeyspelande bröder… Ja, så får det bli. Fortsätt läsa Darrhänt

I går fullmäktige – i dag sekreterare – Ville kan, han

Länge låg vi i sovrummet tillsammans och lyssnade på min ljudbok innan Ville tassade ner för att titta på TV i soffan. Jag låg kvar en stund och hörde plötsligt Ville prata. Konstigt – mobiltelefonen hade jag ju bredvid mig och ringsignalen på hemtelefonen kan väcka halvdöda. Så hör jag Ville säga ”Mamma, det är till dig” och så räcker han mig en telefon. Jag stirrar misstroget på den och frågar Ville ”Vad ska jag göra med den här?” (rakt in i luren…) varpå Ville skrattar och säger ”Prata!”. Okej…”Jaaa…det är Lina”.”Hej, det här är………….har jag kommit till Lärarförbundet i … Fortsätt läsa I går fullmäktige – i dag sekreterare – Ville kan, han

Vitt vin och Lundell

Det blev en ganska tuff dag på jobbet i dag. En sådan dag som lämnar huvudet fullt med tankar av den sort som är svåra att stänga av. Men jag behöver tysta rösterna, så jag tar hjälp av ett glas vitt och Lundells röst i högtalarna. Jobbig just nu är också barnens frånvaro från skolan. Så svårt att veta om det är något som skaver, ännu svårare att lista ut vad. Mitt tack för att jag orkar ta mig igenom november stående, gående, närvarande, skickar jag till gud, Familjen och mig själv. Fortsätt läsa Vitt vin och Lundell