Trist att jag är så satans låg

  Cykeltur i ljummet solsken och kraftig blåst. Höstdoftande skog och snart kala lövträd. Kaffe med klok villekompismamma. Tupplur på soffan och varm dusch. En finfin dag så här långt. Trist bara att jag är så satans låg. Snart kör vi till netonnet för att hämta surfplattan och Kalles praoplats för att hämta sladdlös stavmixer. Funderar på att toppa dagen med ett restaurangbesök, men det återstår att se om det finns ork till det… Fortsätt läsa Trist att jag är så satans låg

Muttrar en smula

Och vila blev det.Jag körde raka vägen hem, kramade Ville, klädde av mig och gömde mig under dubbla täcken. Två timmar senare var jag redo att möta världen igen. Klådan är kvar, men lindrigare. Förra hösten var jag på allergi- och lungmottagningen i Lund för att försöka komma i fråga för hyposensibilisering. Men se, jag har inte tillräckliga besvär för det. Så jag kanske bara inbillar mig klådan? Eller så kanske den är stressrelaterad – det är ju populärt. Eller så är det helt enkelt för att det är tisdag i dag. I så fall kan jag ju slappna av … Fortsätt läsa Muttrar en smula

För tidig försening

Mycket trevlig konferens. Mycket gott fika och god mat. Finfint sällskap och viktiga diskussioner. Men jag sitter och väntar på ett försenat tåg i stället för att fika och prata mera. Efter lunchen började det klia. Först i näsan. Sedan på näsan och snart i hela ansiktet. Jag tog en antihistamintablett och satt kvar i närmare en timme innan jag gav upp. Det blev bättre så snart jag kommit ut utomhus och jag väljer att inte ta Betapred just nu. Det blir tåget hem och vila för min del. 😦 Fortsätt läsa För tidig försening

Mörkt

Jag saknar mina fina morgonbilder. Kanske nästa vecka kan bjuda på någon ljusare morgon, eftersom sommartiden dör i helgen. I så fall det enda positiva med det. Ville kraxar men ska försöka klara skolan. Ingen feber och hemma finns ingen mamma på hela långa dagen. För Kalle är utmaningen något mindre i dag, men fortfarande finns en oro över bussresandet. Tisdagar är ju inte det bästa jag vet, men i dag har jag en dejt på Espresso House för att kicka igång dagen. Då kan det väl knappast gå fel? Fortsätt läsa Mörkt

Seger

  Grät länge. Samlade ihop resterna av mig. Pratade lugnt med K som följde med till farmor, lät sig klippas och åt stora mängder aebleskivor tillsammans med bröderna. Nu ser alla hyfsat prydliga ut och mitt hår är brunsvart igen. Tröttheten bedövar mig fortfarande, men jag är stolt över att jag klarade av det jag föresatt mig trots att dagen började så galet. Det är inte lätt att vara mamma alla dagar. Och det är inte heller lätt att vara barn. Nu ska jag snart steka lax till kvällsmat. Ska bara… Fortsätt läsa Seger

Inte förkyld, inte frisk

Skakande frusen och väckt av tusen sms. Det gick inget vidare att sova middag i dag…Badrummet är städat, morgonrock och tjocka tofflor under filtar. En kopp te och lite TV innan det är dags att köra igen. Kalle måste ha ett par skor. Vi köpte ett par i somras och sedan dess har han haft sina sandaler. Så i går kväll när han provade de oanvända skorna så var de för stora. Kul. Det här med skor och kläder är inte Kalles starka sida, så om han känner sig motiverad att köpa skor så är det bara att köra iväg. … Fortsätt läsa Inte förkyld, inte frisk

Ögon i kors och sega armar

Oj, vad svårt att komma ur sängen i dag. Snoozade den vanliga kvarten och ställde sedan om alarmet… Men nu sitter jag upp, har druckit frukost och tagit fram tändstickor till ögonen. Förkylning i kroppen, men inget som vill bryta ut helt (än). I dag blir det starkt te i koppen hela vägen fram till apt så att jag kan hålla mig vaken. Städningen i eftermiddag får jag förtränga tills vidare. Fortsätt läsa Ögon i kors och sega armar

Ännu en tisdag. En blåsig sådan.

Jag försökte ha sovmorgon, men det var svårt. Först fick jag gå ner och peppa iväg killarna till skolan, sedan började H såga med cirkelsågen och Sten kom för att säga hej då medan Kalle messade om sin huvudvärk. Slumrade till en kort stund innan telefonen ringde. Kollega som inte kommer på eftermiddagens möte och behövde prata. Gav upp. Gick ner. Fixade frukost. Och nu har mamma och H kommit in för en macka innan de kör hem och Kalle messar igen.Hade tänkt mig någon halvtimme på cross-trainern innan jobbet i dag eftersom det tokblåser ute. Men jag väntar tills … Fortsätt läsa Ännu en tisdag. En blåsig sådan.

På rätt sida branten

I dag är jag, trots ångest, på rätt sida om kanten. Bevis för detta – jag gav mig ut i skogen. En timme på knastrande grus med min kompis Lila (ja, vissa kallar henne cykel…) och psykopaten Silfverbielke som sällskap. Nu mår jag bättre än innan jag körde och förhoppningen är att räkningarna ska vara betalade innan jag kör till jobbet.Ville äter glass till lunch och de bleka kinderna har bytts mot röd värme. Tack för allt stöd, alla mina underbara bloggläsare. Fortsätt läsa På rätt sida branten

Det går sådär

Jaha. I dag är det Ville som ska vara hemma. Huvudvärk. Blek om nosen och varm men utan feber. Mitt behov av ensamhet är enormt just nu. Om jag ska hålla undan depressionen så länge det går, så måste jag få vara ensam. Men min ensamma fredag var Kalle hemma. Min ensamma måndagseftermiddag var jag (visserligen ensam) på cellprovtagning. Min ensamma tisdagsförmiddag får jag tillbringa med Ville. Missförstå mig inte – jag älskar att vara tillsammans med mina barn och en förmiddag med Ville är jättemysigt. Men jag behöver tystnaden och de tomma rummen för att hitta mig själv. Nu … Fortsätt läsa Det går sådär