Och på fredag väntas stormbyar

Vinden drar runt knutarna. Sten kämpar med vattenpump för att inte få in vatten i källaren. Kalle och jag svarar på blocketsvar, han vill sälja spel men eftersom det går att köpa billiga koder på mindre bra sajter är det svårt. Olle är hos Kompis och målar tavlor. Ville är helt slut efter tre dagar i förskolans värld. I dag har han tom druckit kaffe på rasten för att orka eftermiddagen. Nu sitter han inlindad i filtar framför någon serie på datorn. Det är onsdagskväll i Rävetofta och min kropp mår ändlöst mycket bättre efter en fruktansvärt smärtsam timme på … Fortsätt läsa Och på fredag väntas stormbyar

Det gäller att passa på

Tre små Vildingar blev tre drumliga Tonårskillar.Tre fantastiska unga män som jag fick glädjen att tillbringa värdefull tid tillsammans med som avslutning på sportlovet.Vi har inte råd med resor till värme och bad. Inte heller skidäventyr i glittrande snö.Men vi hade råd med en natt på hotell. Go’ fika, go’ mat, go’ frukost, lite shopping och mycket mys. Lite syskongnabbande och mycket, mycket tid till prat och vänskap. Tack, finaste ungar. Jag är stolt över att vara er mamma. Fortsätt läsa Det gäller att passa på

Milstolpe

I dag har jag övningskört med Olle. Ja, eller tvärtom. Hur kul som helst. Och läskigt. Och SÅ vuxet! Av oss båda. Ställa in körställning, kolla reglage och så krypkörning.  Efter någon halvtimme var Olle mentalt trött och jag var inte sen att ta över bilen och köra till djuraffären för att köpa syrsor. Fin söndag, det här. Fortsätt läsa Milstolpe

Jag är så jävla rädd att mina barn ska dö

…innan de fått uppleva stora mängder liv. Den här rädslan, ångesten var stark när barnen var nya, när livet var nytt, när mamman var ny. Varje gång det kom ett nytt liv föddes en ny ångest. Små saker skrämde, blev farliga. Större projekt, som att köra bil längre än till byn, blev omöjliga att utföra. Men lyckan var större. Glädjen starkare och mammalivet det bästa jag levt. Med åren har ångesten svalnat. Jag är starkare, mina små är starkare. Jag ser ju att livet vinner för det allra mesta. Men så ibland blir jag påmind om det svarta djupet. Och … Fortsätt läsa Jag är så jävla rädd att mina barn ska dö

Efter två timmar med mamma var han ganska trött på henne…

Äntligen börjar jag känna barnen i gruppen. I dag har jag observerat och noterat. Vi har varit ute i snöblandat regn och rusk och vi har sjungit, lyssnat på bok, vilat.Efter jobbet körde jag till Helsingborg för utvecklingssamtal med Olle. Fika på Espresso House och viktig tid tillsammans i bilen. Mina små är stora. Mina stora är ganska små. Kärlek. Fortsätt läsa Efter två timmar med mamma var han ganska trött på henne…

Lördagsvila?

Eller ”Jag vet! Jag packar in ungdomarna i bilen och så kör vi till Väla!” Fy fan. Vidrigt. Att shopping är svenskarnas favorithobby råder det inga tvivel om. Eftersom vi bestämt oss för att ha en bra dag så hade vi riktigt mysigt trots allt. Och vi fick köpt det vi skulle. Men att det är galet skönt att vara hemma igen behöver jag nog inte skriva… Fortsätt läsa Lördagsvila?

Tisdag – snäppet bättre än måndag

Vaknade i en obehaglig känsla av ensamhet och mörker. Hela dagen har varit tuff med låg energi och ett mörker som inte ville släppa.Trots det så var det gott att träffa styrelsekollegorna för styrelsemöte. Och kvällen ägnade vi åt handledarutbildning på körskolan, Olle, Sten och jag. Skönt att få sitta intill Olle i några timmar.Nu väntar äntligen sängen. Fortsätt läsa Tisdag – snäppet bättre än måndag