Men jag sträcker på mig. Jag duger. I vattnet får jag vingar. Jag lyfter mig över ytan i varje andetag. Jag duger. Det kan ta lite tid men jag kommer igen. Jag ska stå upp för mig själv precis som jag gjorde i morse. Igen. Och igen. Tills jag får känna mig värdefull även i det jag gör. Fortsätt läsa Ledsen och liten, mycket liten
Om en knapp timme ska jag ha lönesamtal med min chef. I hela vår kommun är det bara tio förskollärare som har lägre lön än jag. Med allt som hände förra veckan runt min sjukskrivning och ovanpå det en kvällsaktivitet som jag glömdes bort inför så känns det inte jätteroligt… Plockar fram superhjältinnan i mig. Jag behöver henne mer än på länge. Fortsätt läsa Om jag nu hittar henne
Det här har inte varit någon vidare kul vecka men min dag ljusnade sakta under eftermiddagen. Ville kom hem med kramar och pepp. Jag fick till 45 minuter på yogamattan, en skön dusch och gott kaffe. Familjen åt middag tillsammans och sedan spelade vi Rappakalja. Morfar fick födelsedagssång i målbrottsmumlande och glada falska toner. Jag fick en god stund i telefonen med min fine pappa och nu ska jag spela Skyrim en stund. I morgon väntar Malmö och ordförandehandledning. Jag är fortfarande med i livet om än i viss dimma. Fortsätt läsa Om än i viss dimma
När ska jag få landa igen? Förra gången jag fick en paus från oro och ångest var tre veckor sedan när Sten och jag stängde in oss i en bubbla för ett dygn. I dag är jag ledig och har inget annat inbokat heller. Jag har inte ens behövt lämna huset än. Har sett fram emot den här dagen och tanken är att jag ska yoga i eftermiddag, äta gott och dricka gott kaffe. Och slippa oro och ångest. Men icke. Först rörs jag om av beskedet om värnplikt. Kalle kommer att bli informerad men mer än så blir det … Fortsätt läsa Nog nu
Jag hade inte simmat på tio dagar. Ett så långt uppehåll har jag inte haft sedan i våras så gissa om det var skönt att komma i vattnet. Gott om plats i bassängen så jag fick en egen bana och kunde rensa skallen helt. Så gött! Efter simningen gjorde jag misstaget att storhandla. Helt själv utan assistans vid kassan och hemma men det gick det med. Det enda jag missade var att köpa kvällsmat till i dag… Fortsätt läsa Snart, snart är det helg
Jag lyckades till och med laga mat i dag. Ingen gourmet-middag men gott. Nu tar jag det lugnt igen – en kopp rooibos och någon timme i Skyrim sedan hoppas jag på god nattsömn så att jag orkar kommande jobbdag och helg på bästa sätt. Fortsätt läsa Se – jag duger
I stället för att vila petade jag i mig lite fler medikamenter som lindrade både migrän och knä. Efter en stund satte vi igång med sovrumsstädning, jag och hemmasittaren. En halvtimmes samarbete följdes av en halvtimmes paus innan vi drog runt i dammet på bottenvåningen. Badrummet fick en omgång och nu är vi stolta och nöjda. Fiskade efter beröm från Mannen, fick ett ”ja”. Han är visst orolig över att jag inte vilar… Läser igenom morgondagens program och ser till min fasa att en av de få människor jag verkligen har svårt att arbeta tillsammans med ska delta i samma … Fortsätt läsa Nej, så klok var jag inte
Det är bättre i dag. Eller i alla fall mindre illa. Dessvärre sätter ett ras som gårdagens spår även fysiskt och i dag har jag rejäl migrän. Den efterlängtade snön sticker hål i mina ögon och huvudet sitter på en tunn stålpinne. Knät är också bättre och det gläder mig långt inne där glädjen gömt sig. I dag är jag ledig från jobb och hade tänkt städa och byta lakan så att vi skulle ha ett fint hus att komma hem till efter helgen. Men jag hoppas att jag vet bättre än att dra igång städning med skört psyke och … Fortsätt läsa Hej igen
Försäkringskassan, Kalle hemma, yoga, sammanbrott, tårar, massage och orolig väntan i 45 minuter (!) på Villes buss. Omelett med äcklig ost. Städning bakom spis och i fläktskåp inför farväl av en av mina mest älskade ägodelar. Nej. Det blev ingen bra dag. Fortsätt läsa Ge mig fredag
Undersökningsfynden är inte tillräckliga för att bevilja mig sjukpenning. Nu väntar en lång väntan på träff med psykiater, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. Än en gång ska jag vända ut och in på mitt psyke, mina känslor, mina minnen och min smärta inför främlingar. Gud hjälpe mig. Den söta lilla handläggaren som ringde kunde knappt få fram sitt budskap. Hon hostade och harklade sig nästan oavbrutet. Men hon nådde fram. Hon tycker inte att jag ska oroa mig för att förlora rätten till sjukpenning. Vi ser det här som ett underlag för planering av framtiden. Bra. Det behövs visserligen. Oro för … Fortsätt läsa Dags för Second Opinion
Solpuss - bortom molnen 