Nu är sommaren officiellt här. Benen är rakade, tånaglarna målade, klänning på och sommarblommor inhandlade. Till kvällsmat blir det färdiggrillade kamben och gott surdegsbröd. Även lchf-mamman tänker äta bröd och betala surt (pun intended) efter. Måntro sommaren inte behöver befästas med ett glas vitt också? Fortsätt läsa Sommar i Rävetofta
Jag har släppt mig själv fri. Tokstressad men glad Lina. Fortsätt läsa Frigång
Jag blöder som en tonåring och har kramper som får de första förlossningsvärkarna att blekna. Men, så trevligt! Förhoppningen är att hormonspiralen helt ska stoppa blödningarna. Det går så där. Ville har ”valt” just den här dagen att vara sjuk och hemma från skolan. Han blir ensam i stort sett hela dagen, eftersom jag har uppdrag som chaufför. Funderar på hur det ska gå med massagen när jag blöder så mycket, men det tar ett par veckor innan jag kan få en ny tid, så jag chansar nog på att det ska gå bra. Och som Ville sade: ”Du får … Fortsätt läsa Då drar vi igång torsdagen
Jag har upptäckt ett mönster.På morgonen när jag vaknar (ofta två gånger eftersom jag lägger mig en sväng efter frukost) mår jag ganska bra. Livet ser ljust ut och det ljuset tar mig ut ur sovrummet.Så kommer eftermiddagen och med den kommer den krypande, helvetesångesten. Sakta men obönhörligt tar den över mig och med den ljusa försommarkvällen kommer mörkret. Mörkret, oviljan, osäkerheten, oron, förmågan att skapa problem av allt och inget, sorgen, sorgen, sorgen. I morgon bitti ska jag lämna blodprov på fastande mage, utan att ha tagit min morgonmedicin. Hur jag förstorar detta tänker jag inte belasta dig med, … Fortsätt läsa Mönster
Jag vill pussa dem och stoppa näsan i pälsen. Jag vill busa med dem och låta dem somna i min famn. Men jag får nöja mig med att njuta av hur vidunderligt söta de är. Jag får glädjas över att kunna ha dem nära trots att jag är så väldigt allergisk mot dem. Fortsätt läsa Alltså, dessa underbaringar
Efter tupplur efter frukosten, segt träningspass och en fantastisk ”lunch” har jag tittat på Barnmorskan från East End och nu lyssnar jag på P3 där de pratar om bipolär sjukdom. I dag är jag låg, låg, låg. Det enda jag måste göra är att hämta barn vid bussen i två omgångar, betala räkningar, laga mat och köra Ville till fotbollen. Sådant man i normala fall fixar på ett par timmar efter jobbet. I dag. För mig. Är detta övermäktigt och bara tanken på att jag måste ta tag i mig själv får mig att hyperventilera. Och när man hyperventilerar över … Fortsätt läsa Bipolär vecka – det går upp och ner
När Olle kom till jorden, det var i maj när göken gol (inlägg från 20 maj 2014) Rabarberpajen stod i ugnen. Grannarna skulle komma klockan sex, men de var lite sena. Kalle var tjugo månader och vi hade bestämt med farmor att hon skulle ta hand om honom när det var dags för lillebror (nej, vi visste inte säkert att det var en pojke vi väntade, men med Sten som pappa kan man vara ganska säker på det) att komma till världen. Min stora mage kändes precis som vanligt, trots att det var ett par dagar efter … Fortsätt läsa När Olle har kalas blir det rabarberpaj
Sover länge, vill inte veta av solen. Sitter och stirrar håglöst framför mig. Väntar till sista sekunden innan jag reser mig för ett toabesök. Om du frågar hur jag mår så svarar jag att det är ganska bra i dag. För känslan i mig är hyfsat positiv. Handlingsförlamningen är kroppslig. Som vore jag innestängd i mig själv. Får inte fram ett ljud om jag försöker prata, men om jag luras till det (telefonen ringer, ett barn vill prata med mig) kommer orden automatiskt. Mina rörelser blir tunga och långsamma. När allt jag vill är att vara i rörelse och kroppen … Fortsätt läsa Handlingsförlamad
Surfplattan går inte att ladda. Har haft den på lagning och fått laddningsuttaget bytt för några månader sedan. Nu verkar det vara dags igen. Suck. Datorns högtalaruttag har också lagt av. En period gick det att tejpa fast kontakten, men nu funkar inte heller det. På datorn har jag ingen garanti kvar, men troligen en försäkring. Men så är det ju det där att vara utan den… Om jag ska lämna in datorn behöver jag plattan. Man kan inte kräva total avhållsamhet av en skärmberoende. Suck. Men med de senaste dagarnas svåra beslutsångest med tillhörande social fobi lär det inte … Fortsätt läsa Himmelsfärdskväll
Den backiga och fantastiskt vackra milsrundan. Rejält blåsigt på sina håll och min huvudvärk blev till migrän. Men det var det värt. En timme helt utan ångest och oro, bara skönhet och kärlek. Fortsätt läsa På cykeltur med Olle
Solpuss - bortom molnen 