Frihet

   Två av tre kom iväg till skolan. Gott så. Jag körde till Helsingborg för möte med medlem. Älskar känslan av att kunna hjälpa och stötta när andra har det tufft. Efter mötet tog jag min jobbväska och satte mig på båten till Helsingör. Hamnade på sunkiga HH-ferries. Från fönstret såg jag ca fem tumlare – jättekul! 🙂 Gick av i Helsingör. Köpte stekt fläsk till lunch och blommor till själen. Såg till att hamna på Hamlet på tillbakavägen och där stannade jag en tura. Med sundet som utsikt kunde jag lägga upp benen på en stol, luta mig tillbaka … Fortsätt läsa Frihet

Torsdag med sjuka barn?

Den växlande molnigheten är i dag ovanligt tät. Barnen är hängiga, trötta, huvudvärk. Men bör klara skoldagen. Det är så himla svårt, det där. Att veta var gränsen går för när man ska låta dem stanna hemma. Mammahjärtat vill att de ska få vila och mysa när de inte mår bra, men när de blir hemma och är pigga efter ett par timmar känns det ju knappast som någon bra idé att de ska missa skolan. Suck. I dag kan jag inte vara hemma med dem och det är kanske lika bra. Det får inte vara FÖR mysigt att vara … Fortsätt läsa Torsdag med sjuka barn?

Kopparhatten igen

  Så snart Sten kom hem drog jag med mig mamma till Skäralid. Hon var en smula osäker på om hon skulle klara rundan (fotskada), men med mycket peppning, glada tillrop och den vackra naturen som stöd fixade hon det. Naturupplevelsen var, som alltid i nationalparken, fantastisk. En hel massa spännande svampsorter och den magiska bokskogen. Den stillsamma Skärån som porlar och den makalösa utsikten. Både kropp och själ mår bra i den miljön. Kvällsmaten blev försenad och jag missar den lokalpolitiska debatten, men det får det vara värt. Nu väntar ett avsteg från mina matregler (=hyfsat strikt lchf må-to, … Fortsätt läsa Kopparhatten igen

Att jobba hemifrån

I dag har jag valt att jobba hemifrån i stället för att vabba. Alla tre barnen är hemma, förkylda. Tillräckligt trötta för att inte fixa skolan, men pigga nog att tjafsa och bråka. Med varandra. Med mormor. Med mig. Trots det har jag lyckats få ihop fyra timmar av effektivt arbete. Ett par timmar medan de vilade. En halvtimme på plats på expeditionen för att skriva ut och skicka viktigt papper med internposten. Och nu. En halvtimme här, en halvtimme där och vips, så har arbetsdagen tagit slut. Det svåra är att avbryta. Att sluta jobba. Att inte kolla mejlen. … Fortsätt läsa Att jobba hemifrån

Ännu en galet vacker morgon

  Det kunde ha varit en vägg full av fönster, en liten värld full av människor, som mötte mig när jag tittade ut genom fönstret för en liten stund sedan. Det kunde ha varit en urinstinkande trappuppgång som var mitt sovrum för natten. Jag kunde ha varit ensam, smutsig och utan hopp. Men jag vaknade under ett tryggt täcke med en man vid min sida. Jag vaknade till en fantastisk naturupplevelse och en kram från små armar. Att jag sedan fick en dos av tonårsfasoner får jag klara av, för jag lever ett fantastiskt liv tillsammans med människor jag älskar. Fortsätt läsa Ännu en galet vacker morgon

Dags att jobba

Nu när arbetsdagen börjar närma sig sitt slut…eller…nej, just det. Jag har inte jobbat en enda minut än. Jag har alla mina timmar framför mig. Suck. Petar i mig ett par kokta ägg, dricker en massa bubblor och kör iväg på dagens tredje runda. Samverkansmöte, datorjobb och föreläsning – jag är på väg. Hemma stannar Olle och Ville framför varsin skärm. Kalle väntas hem om någon timme och Sten någon timme senare. Måtte de hålla sams. Mina fina. Fortsätt läsa Dags att jobba

Kopparhattsrundan en ovanlig torsdag i augusti

I början av min lilla vandring. En timme i full frid fick jag innan jag mötte Olle och de andra sjuorna. Men snart hade vi gått om varandra och jag fick ännu en stund i ensamhet i den sagolika naturen. Långt därnere går spången jag just promenerat på. Jag får lätt svindel och när jag skulle ta de tvåhundra trappstegen ner till dalen igen fick jag hålla hårt i räcket. Här är utsikten så fantastisk att den är svår att ta in. Tack för en magisk stund. Fortsätt läsa Kopparhattsrundan en ovanlig torsdag i augusti

Man får passa på och göra det bästa av dagen

I dag blir det (förutom ca femhundra mils körning, möte och föreläsning) en promenad i Skäralid. Vattenflaska och Bricanyl i ryggsäcken, stavarna i nävarna och jag är redo för Kopparhatten-rundan. Min enda uppgift under tiden är att hålla mig utom synhåll för Olles klasskompisar. Stolta, vackra bilder utlovas. Å, vad min fd psykiater hade varit nöjd med mig. Fortsätt läsa Man får passa på och göra det bästa av dagen

Helt underbart!

Vilken fantastisk runda!Med världens bästa sällskap, en filosoferande trettonåring, har jag i dag cyklat en runda på exakt en mil. Vi stannade ibland och bara tog in den fantastiska utsikten och landskapet. Vi gick uppför de brantaste backarna. Vi pratade, svor, svettades och njöt tillsammans. Det tog en timme, och det är nog den vackraste timme jag levt på länge. Ville inte förstöra verkligheten med att fotografera, så bilder får vi väl lägga ut efter nästa tur… Nu känns kroppen lagom manglad och eftersom jag tydligen inte kan sova nu för tiden så kör vi till Nina nu. Men vi … Fortsätt läsa Helt underbart!

Sleepless in Ravetofta

”Mamma, ska du vara NAKEN på jobbet!?” (Ville med uppspärrad busblick.)Japp.Mitt ”nya” jobb tillåter nämligen det någon gång ibland.Jag har legat sömnlös och pigg till tre på morgonen och så vaknade jag igen halv sju. Lika pigg. I min värld ringer hypomani-varningsklockorna och jag vet att det klokaste jag kan göra är att ta det så lugnt som möjligt för att stoppa motorn från att gå upp mer i varv. Så därför. Och för att jag kan. Stannar jag hemma och jobbar naken i sängen i dag. (Too much information? Lina i ett nötskal.) Men jag lovar (i sann Hyacinth-anda) … Fortsätt läsa Sleepless in Ravetofta