#fuckcancer

På väg till fotbollsmatchen i kväll blev jag än en gång påmind om att död innebär borta för alltid. I år är det sex år sedan hon försvann, min älskade systersjäl Susan. I bilen, med världens finaste vänsterback i baksätet, slog det mig att Susan aldrig fick se Ville spela fotboll. Hon skulle ha varit lika stolt över honom som jag är. Lika glad åt hans fina sportmannaskap, lika imponerad av hans klockrena passningar och hans förmåga att läsa spelet. Hon skulle stått vid min sida de matcher hon kunde. Hon skulle hejat på högljudd amerikanska och viftat med yviga … Fortsätt läsa #fuckcancer

Då när vi samsades i husets enda fåtölj

Det där med kärlek.Det är nog det häftigaste jag vet. Kärlek. (Och förlossningar…)Hur den multiplicerar sig själv så snart det träder in någon ny att älska i ens tillvaro.En vän.En partner.Ett barn.Ett barn till.Och ett till.Och nya vänner.Och kanske en ny partner.Ett bonusbarn.En förälder.Ett husdjur.Kärleken bara växer, förstorar sig, förökar sig.Ibland ligger den vilande.Man kanske inte träffar den man älskar så ofta.Men när man ses, pratar eller skrivs svämmar kärleken över igen. I kväll blev jag påmind om just detta. Hur kärleken kan vila och vakna till liv med full kraft.Jag har en bonusson.Jag har älskat honom sedan den där … Fortsätt läsa Då när vi samsades i husets enda fåtölj

Eftermiddagspromenad

Kroppen är seg efter två timmar i drömlandet. Jag har hämtat Olle och Ville vid bussen, kört hem, pratat om dagen, planerat veckan. Solen kallar på mig och jag tar strumpor och skor på fötterna, en tunn löparjacka runt midjan och Storytel i öronen. Långsamt börjar jag promenaden omsluten av den tungt doftande rapsen. Grusets knastrande känns upp genom benen i hela kroppen. När jag kommer ut på stora vägen (smal grusväg)  ökar jag takten. Här är utsikten alldeles fantastisk. Mil efter mil av skånsk skönhet. Böljande, grönt, gult, blå himmel, moln på horisonten. En sval vind smeker förbi mig … Fortsätt läsa Eftermiddagspromenad

…och nu ett mindre positivt inlägg

Du vet känslan av att inte räcka till? Den har vi ju alla lite då och då. I dag har jag känt så på alla plan i livet. Dagen började med en deciliter tårar. Tårar över att inte räcka till i familjen, för min man. Sedan klev jag in i rollen som styrelseledamot i ett finfint gäng. Där räcker jag just nu inte till alls, trots att jag gör mitt bästa. När jag kom hem tog jag rollen som mammafrissa. Där räckte jag till dåligt, då min lille kund kom ur duschen efteråt – i tårar för att håret är … Fortsätt läsa …och nu ett mindre positivt inlägg

www fyller 25

Just den här lilla familjen har internet att tacka för att den alls finns till.Året var 1996 när min dåvarande man och jag klev in i en mediabutik och köpte ett Connect2Internet-paket. Ett år senare var vi separerade pga ett stormande maniskt skov av min bipolära sjukdom. Den perioden av mitt liv bor just nu i sidorna av det som kallas ”bokprojektet”.Mitt första år på nätet tillbringade jag i första hand på Aftonbladets chatt under nicket *solpuss*, i andra hand på Passagen, där jag framför allt hängde i debatt 35+.Den 9 oktober 1997 lade jag där ut en dikt ”Sårad … Fortsätt läsa www fyller 25

I´m Your Man

Det var jag och min allra bästa vän Malin. Vi hade varit i Linköping, suttit av timmarna på café Passagen, druckit sju-åtta koppar kaffe och rökt minst en ask Camel var. Vi var svartklädda och räknades som udda. I skolan visste man inte säkert om vi var ett par eller ”bara” kompisar.På Passagen smälte vi in i miljön, där samlades Linköpings svartklädda för att få vara i fred, dricka kaffe, röka, spela kort och backgammon eller bara prata. Djupa, intellektuella samtal – I´m sure. 😉 Sista bussen hem till Motala och tristessen gick 00.50 och om man missade den stod … Fortsätt läsa I´m Your Man

Min vän i himlen

Jag har en vän i himlen.Till henne har jag skrivit brev i bloggen Dear Susan. Bloggproffs släpper inte in mig i bloggen, så jag kan inte uppdatera den. Men jag lägger en länk här, så du kan läsa om du vill.Dear Susan – Letters to my Friend in HeavenSusan är fortfarande en viktig del av mitt liv, så hon kommer att dyka upp här lite nu och då. I det här inlägget följer en bit ur mina anteckningar ur minnet av några turbulenta år i mitt liv. Susan hade något år tidigare låtit undersöka en knöl i bröstet och haft … Fortsätt läsa Min vän i himlen