Å, han var så fin och han sjöng så att jag hörde under flera sekunder. Älskade barn.
Två gånger fick jag se och höra det stora, fina luciatåget. Först på jobbet, sedan som mamma i idrottshallen. Jag kan inte minnas ett enda luciatåg som inte gett mig en tår i ögonvrån. Detta var inget undantag.

I kväll ska killarna laga maten. De ville göra trerätters, men jag fick panikångest i affären och flydde därifrån med hälften av det jag skulle haft med mig. Nu får väl förrätten bli ost- och skinkrullar eller nåt. Eftersom jag vill minimera risken för bråk, köpte jag potatisgratäng som bara ska i form och in i ugnen. Till det får de bestämma om de vill servera köttbullar eller hamburgare. Till mig får de fixa hamburgare med grönsaker, ost och chilimajonnäs. Till efterrätt har de önskat att fä göra blåbärspaj, och vem är jag att protestera mot det?