Okej. Allt är som det ska vara. Man ska vicka och vrida på huvudet dagarna igenom. Tjo! Nu ska jag snart laga mat, och då åker de minsann av. Jag är trött på att skvätta ner halva köket för att jag inget ser.

Det är fantastiskt hur det ljusnar! Klockan är halv fem och i detta snövita landskap är det fortfarande alldeles ljust. Det blir allt svårare att sitta still på eftermiddagarna när kvällarna blir ljusare. Skönt, samtidigt som jag måste passa mig för att bli för aktiv. Jag vill ju kunna jobba. Nåväl – i kväll njuter jag av stillheten i Paradiset. I morgon blir en full dag med jobb till fem.