Vi valde verkligen en fantastisk dag för vår utflykt till Ven. Killarna kämpade på jättebra på cyklarna i värmen. Mest stolt är jag över Kalles prestation. Mindre stolt är jag över hur de lyckades hålla sams. De verkar vara inne i en lååååång period av syskonkäbbel och nu när jag inte mår bra, har jag svårt att hantera det. Panikångest på lur vid ett tillfälle och tårar vid två. Men jag lyckades hålla ihop oss och minnet av den här dagen kommer troligen att bli ljust och fint. Vi badade på två olika ställen och alla har fått färg på den insmorda huden. Jag har bränt mig på ett ställe på ryggen där killarna missade att smörja in mig. Näsan är också röd och grann eftersom ingen solkräm håller emot mina svettkaskader. Nu bygger Olle och Ville en lägereld under Stens vakande öga. Kalle har landat i sin grotta och jag njuter ett glas vitt i uterummet. Tack för den här ljuvliga dagen.