Tar en bild och bloggar för att skingra tankarna. Sten hinner inte lyssna. Jag fixar inte att ringa någon annan. Tårarna rinner ner på tröjan och bildar små pölar. Allt har gått bra i dag. Villes nervositet blev till min ångest men vi klarade samtalet trots allt. Efteråt gick jag in på Ica för att köpa lunch, fika och kvällsmat. På vägen hem var ångesten så stark att jag började känna kvävningskänslor. Ringde Sten som inte kunde lyssna. Det var startskottet för tårarna. Tårar är bättre än kvävningskänslor. Men jag tar mig inte ur bilen…