Så sitter jag här mitt i allt det gråa. Jag tänder ljus. Jag bränner rökelse. Gör ett glas kaffe och drar igång play-TV. Tvekar lite inför det tänkta Lerins Lärlingar men tänker att jag ju älskat varje avsnitt hittills så varför tveka. Och så varm och go i hjärtat jag blev efter ännu ett avsnitt. Den människan. Den gruppen. Livet.