Här sitter jag och kämpar för att hålla mig vaken

Oj, vilken morgon! En av sönerna berättade om en mycket otrevlig händelse i skolan. Detta ledde till ett flertal telefonsamtal. I det sista fick jag uppmaningen att göra en polisanmälan. Fullt nog för att mitt psyke ska vilja stänga ner. Nu ska jag på konferens och innan dagen är slut får jag snällt kontakta polisen. Tjo! Fortsätt läsa Här sitter jag och kämpar för att hålla mig vaken

Vårtött

Den här dagen kan ses som ett misslyckande. En onödig dag där inget blev gjort. En dag i dimma. Eller så kan den ses som en lyckad dag av vila. En nödvändig dag där jag fick ladda de berömda batterierna. Men fortfarande – en dag i dimma. Nu är det snart dags att ställa tillbaka klockorna. Nu är det snart underbar vårdagjämning. Nu är den tid på året även jag längtar efter. Men jag hör till de som lider av vårtrötthet. Jag blir alltid extra trött när ljuset återvänder. Vissa år blir tröttheten till depression och det är alltid på … Fortsätt läsa Vårtött

Zombielina

Jahaja. En slurk middagssömn på soffan följdes av lunch, TV, kaffe, hämta vid bussen och tjugo minuters fylleri. Händerna skakar av värk, så det går inte att hålla sig innanför linjerna och då blir det inte så kul att måla… Nu är klockan halv fyra och det är på riktigt så att det enda jag vill göra är sova. Igen. Sova mer. Sova mycket. Fy fan. Det blir en tur till över golvet och in under filten. Fortsätt läsa Zombielina

Soffsug

Så. Nu är händerna undersökta och jag har fått två små band att sätta ihop pek- och långfinger med för att avlasta den onda leden. Skönt och klaustrofobiskt på samma gång. I övrigt kan jag meddela att hela kroppen värker efter gårdagens Wii-spelande. Det vore ju fint om jag kunde göra något på ett lagom sätt, men icke. All in och sedan vrak. En tur till apoteket och receptionen på vårdcentralen för att höra vart min remiss ang sköldkörteln tagit vägen. Tid inbokad. Troligen hemskickad i slutet av förra veckan. Ligger kanske rentav i lådan i dag. Får vänta till … Fortsätt läsa Soffsug

Där, i den värsta stunden, bor galenskapen

Jag ligger i fosterställning på vardagsrumsmattan. Från köket kommer ljuden av två killar som bakar. Det är så tröstande. Sakta, sakta fylls hålet i mig med värme igen. Stilla rinner tårarna. Heta som skam. Men jag försöker att inte skämmas. Olle hörde mina okontrollerade skrik av sorg, smärta, frustration och ensamhet. Jag vill inte att barnen ska se mig så. Men jag kan inte alltid skydda dem. Kan inte skydda mig själv från Olles blick när han kommer för att trösta. Hans närvaro lugnar mig och när han ser att jag inte kommer att skrika igen, lämnar han mig. Paniken … Fortsätt läsa Där, i den värsta stunden, bor galenskapen

Seg söndag

Klockan är tolv och jag har inte kommit ur frukostläge än. En stor kopp Royal Earl Grey har precis tömts och nu väntar jag bara på inspiration att resa mig och ta tag i dagen. Troligen kommer ingen inspiration flygande och då får jag ju sitta kvar där jag sitter… Uppdatering: Inspirationen kom. Den sade åt mig att lägga mig på soffan. Bäst att jag lyder, man vet ju aldrig när man får lust att göra något igen. Fortsätt läsa Seg söndag