Sista januari
Nachos till middag. Lataste dagen på länge. Alla framför varsin skärm. Vitt vin och Skyrim. P3 spel från radion. Sociala är vi inte, men vi mår bra, så låt oss sitta här och uggla. I morgon är det februari. Fortsätt läsa Sista januari
Röda kinder
Funderar över bloggandet. Sparar ner allt från ”minnen” och ”bipolär”. Låter allt annat finnas bara här, i rymdens trådar. Gör en säkerhetskopia av alla filer på datorn till den lilla externa hårddisken. Den rymmer 1 terrabyte. Min första dator (25 000 kr med laserskrivare) hade ett ram-minne på 8 megabyte. Jag köpte till 8 till och det kom en kille och skruvade in två små stänger i hårddisken. Känner mig gammal. Stavgång och 5 gånger 100 joggingsteg, det mesta tillsammans med Kalle som är hundrädd och inte vågade gå hela vägen, utan väntade på mig tills jag kom tillbaka. Själv … Fortsätt läsa Röda kinder
Sommaren 1986 del III
Shirley Temple i baren, avundsjuka blickar mot de som vågade dansa, pengar som försvann i enarmade banditer, stora bufféer med äcklig mat. Under bildäck, små hytter med orange inredning, fyra bäddar och små lätt uppbrytbara skåp. Toaletter och duschar i korridoren utanför. Främmande människor och sömn med väskan som huvudkudde. Frukost med Mats och klump i halsen. Hej då, vi ses på hemresan. Ensam. Ensam i främmande land. Fjorton år och ännu ingen aning om vem som var jag. Den långa glasgången från båten till ankomsthallen. Alla förväntansfulla. En soligt leende kvinna med en skylt i handen. ”Lina Magnusson”, intill … Fortsätt läsa Sommaren 1986 del III
Still lovely Friday
Fredagsfika på kommunhuset i förmiddags, fredagsfika med Vildingarna i eftermiddags. Gissa vilket som var mysigast. 🙂 Nu puttrar ännu en fläskkarré i tomatsås i ugnen. När det kostar 39 kr kilot får man passa på. Kalles kommentar: ”Mamma har mutat mig. Det blir nachos i morgon så att jag ska äta pulled pork igen i kväll.” Han ser fortfarande suddigt på håll, men jag misstänker att det är som det ska – han ser nog ”för bra” på egen hand och det är därför han haft huvudvärk. Han börjar vänja sig vid brillorna, men ”det gäller att vara rädd … Fortsätt läsa Still lovely Friday
Fredagsnöje
Köksbordet är nypyntat, jag är nyvilad och har en skål med blåbärskärlek på bordet intill mig. Lite tuff dag på jobbet, men det ska jag försöka skaka av mig. Snart kommer Ville hem och då vill jag vara en glad mamma. Fortsätt läsa Fredagsnöje
Fredagslängtan
Snart, snart är den här. Som jag längtar! Helgen blir en fristad från skoltjat och jag behöver verkligen sova. Den här helgen ska vi vara hemma tillsammans och jag lovar att njuta av det lilla. Fortsätt läsa Fredagslängtan
Stiltje inne, vinande snöregn ute
Räkningarna betalda, kvällsmat intagen. Ser i ett större fält än innan i dag. Kalle ser hyfsat på nära håll, men det är suddigt på avstånd. Ville är på fotbollsträning, Olle har långtråkigt och min man är trött. Så ser livet ut denna sista torsdagskväll i mild januari i Paradiset Rävetofta. Fortsätt läsa Stiltje inne, vinande snöregn ute
Not a good day
Tre timmar på jobbet klarade jag. Nu har jag tagit med mig kvällslektyr hem. Då får jag dessutom träna på att läsa papper. Dagen har varit hemsk. Jag upplever fortfarande att jag inte ser mer än i ett mycket litet fält rakt fram, på håll. Tangenterna på datorn är suddiga som attan och jag ser bara halva skärmen i taget. Suck. Tack och lov klarar jag att köra bil. Nu har jag vilat ögonen i en timme och ska ge mig på att betala räkningar. Blä på alla plan.Kalle ligger i soffan och ser inte TV:n ordentligt, kan inte alls … Fortsätt läsa Not a good day
Ännu en dag att hoppa över
Det är torsdag, jag är tröttare än på länge och vill inte ha de nya glasögonen någonsin mer. Det dyraste jag äger, bortsett från Jotun, och vi trivs inte tillsammans. Jag förstår att det tar tid att vänja sig, och jag ska hålla ut, men kul är det fan inte. De funkar inte så bra framför skärmen, så jag får väl pallra mig iväg och lämna in mina gamla bågar så snart terminalglasen kommer. Men jag tror att jag behåller dem till i morgon i alla fall. Kalle har huvudvärk bakom ögonen och i resten av huvudet. Vill inte till … Fortsätt läsa Ännu en dag att hoppa över
Kalle och jag är kämpande glasögonhjältar
Det HÄR var svårt! Progressiva glas med väldigt mjuka övergångar mellan styrkorna. Innan jag hittar rätt i detta… Jisses! Lika svårt är det för Kalle. Han upplever att han ser sämre och det var ju knappast det vi väntat oss. Men, det är bara att hålla ut ett par dagar, så får vi se hur vi känner då. Håll ett par tummar för oss. Det här blir tufft. Fortsätt läsa Kalle och jag är kämpande glasögonhjältar
