Det blir inte alltid som man tänkt sig

Naken, precis utkommen från badrummet och duschen när telefonen ringde. Inget nummer jag kände igen, men känslan sade att jag skulle svara ändå. Liten Ville i andra änden. Tre timmar klarade han skolan, men sedan blev det för mycket. Ont i magen. Diffust, men likväl verkligt och påtagligt. Okej, jag får ställa om. Upp och torka håret, klä på mig hemmakläder i stället för de jag plockat fram för dagens möte. Messa Sten och Kalle. Ut i bilen. Svettas nu av stress och tidigare träningspass. Ringer upp kollegan så att jag kan prata fritt i bilen via bluetooth. Inget annat … Fortsätt läsa Det blir inte alltid som man tänkt sig

Lynxina of Skyrim II

Under kvällens lilla trip till Skyrim har jag bl a gömt mig i en kista och pratat med ett spöke, utfört ett par kontraktsmord, fått dåligt samvete och betalat mig ur fängelse för att sedan hjälpa till nere i en gruva. På väg tillbaka till min häst, träffade jag en kvinna som hade en bit land till salu. I morgon ska jag besöka platsen, och om den är fin bygger jag mig ännu ett litet hus. Snart är jag redo att adoptera barn tillsammans med min fru Mjoll the Lioness. Om jag bara kunde sluta mörda på kontrakt… Kanske ska … Fortsätt läsa Lynxina of Skyrim II

Gryta, lufs och spel

Den fina rörstrandsgrytan är såld. Sten har packat in den med mycket kärlek och en och annan äggkartong. I morgon ska jag posta den. Det är trist, men pengarna behövs efter glasögonhysterin. Måndagen rullar på fint, och nu ska jag gömma mig i Skyrim i någon timme innan det blir Australian Masterchef på sovrums-tvn. Livet är fint när det lufsar på i stilla mak. Påminn mig gärna om det när nästa hypomani virvlar in… Fortsätt läsa Gryta, lufs och spel

Jag måste bli en nickedocka

Okej. Allt är som det ska vara. Man ska vicka och vrida på huvudet dagarna igenom. Tjo! Nu ska jag snart laga mat, och då åker de minsann av. Jag är trött på att skvätta ner halva köket för att jag inget ser. Det är fantastiskt hur det ljusnar! Klockan är halv fem och i detta snövita landskap är det fortfarande alldeles ljust. Det blir allt svårare att sitta still på eftermiddagarna när kvällarna blir ljusare. Skönt, samtidigt som jag måste passa mig för att bli för aktiv. Jag vill ju kunna jobba. Nåväl – i kväll njuter jag av … Fortsätt läsa Jag måste bli en nickedocka

Näsklåda och lässvårigheter

Jag kan lova att man blir trött av att inte se ordentligt! I dag har jag försökt läsa åtta a4-sidor helt vanlig text. Det tog minst dubbel så lång tid som vanligt. Så snart Kalle kommit hem och berättat hur första skoldagen med glasögon fungerat, ska jag ringa optikern och fråga om det verkligen ska vara så här. Vi har 40 minuter enkel resa dit, så hur sjutton jag ska orka ta mig dit på svinhala vägar vet jag inte. Fotbollen är i alla fall inställd, så tid finns. Sovit middag en liten stund efter jobbet, men blev väckt av … Fortsätt läsa Näsklåda och lässvårigheter

Måndag, minsann

  Vackert och förrädiskt. Har kört till bussen och vägarna kräver dubbar på däcken. Jotuns däck har inga dubbar. Första vintern någonsin som jag kör odubbat, men däcken följde med när jag köpte bilen och jag tänker att kan jag spara in de tusenlapparna, så är det finfint. Med andra ord så smyger jag fram på vägarna i dag. Så här dags brukar det var lite trafik mellan Rävetofta och Knutstorp, så det ska nog gå bra. Kalle är i skolan, men messar att han glömt bälte och tappar byxorna. Inte lätt att vara Kalle. Jag hejar på honom i … Fortsätt läsa Måndag, minsann

Söndagspromenad

  Kalle och Lina på promenad. Fina grejjer! Kalle får inte vara med på bloggbild, men vi har skickat en bild på oss båda till mormor och  morfar så de får se hur snygga vi är i våra nya brillor. Efter 2,5 km i lite för blåsigt väder är det nu gudaskönt att luta sig tillbaka i fåtöljen igen. Ett litet sting i mammasamvetet, bara – Ville vill så gärna till kompis men varken Sten eller jag mäktar med att köra till byn. Ibland är det tufft att bo på landet. Fortsätt läsa Söndagspromenad

Låg, låg Lina

Fräser, muttrar och sprider svettos kring mig. Det blev att städa utan glasögon. Och Sten kommer att ta dammsugningen. Ingen skulle nog bli imponerad av hur vi städar. Vi liksom viftar lite på ytan. Det finns inte ork till annat. Så vi har vant oss vid att vara nöjda med det lilla. I kväll ska jag sova i prinsessäng. Bara det. Nu – en kopp helgkaffe (jag dricker visst kaffe bara på helgerna och te på vardagar) och lite Breaking Bad innan jag ska dra ut Kalle i snön. Fortsätt läsa Låg, låg Lina

Inställd fotbollsmatch och halvblind igen

Nytt tjat om glasögonen. I går gick det riktigt bra, jag hade ett hyfsat synfält och kände mig hoppfull. I dag är jag tillbaka på ruta två. Ser knappt datorn och världen är allmänt suddig. Hur jag ska kunna dammsuga har jag inte listat ut. Enda sättet att se golvet är att luta mig framåt och böja nacken samtidigt. Döden för ryggen. Att laga mat är också ett bry. När jag lagar mat tittar jag i nedre delen av glasen, och där kan jag ju bara läsa. Jag är alldeles för lång för att ha läsavstånd till stekpannan och det … Fortsätt läsa Inställd fotbollsmatch och halvblind igen