Liten med ilsket röd hals

Flera som vabbar på jobbet. Midsommarfirande. Början på kaos hörs i bakgrunden när jag ringer och berättar att Ville är sjuk och även jag blir hemma. Kollegan gör sitt bästa för att inte ge mig dåligt samvete. Jag påminner om hur det var i tisdags när alla tre var hemma ensamma. Hur min telefon ringde oavbrutet från det de vaknade och jag fick ägna mig åt konflikthantering med väsande ilska genom luren. Kämpar själv mot samvetet just nu. Men den kampen vet jag att jag kommer att vinna, för att vara hemma med en sjuk tioåring är en fantastisk rättighet … Fortsätt läsa Liten med ilsket röd hals

Härlig avslutning på fin dag

Vildingarna höll sams ända tills vi var fem minuter hemifrån. Härliga tider! Ett besök på habiliteringen för ”kartläggning av Karls och familjens behov”. Olle och Ville väntade snällt i över en timme i väntrummet. Glad gubbe på det. Sedan Teknikmagasinet, Apoteket, Dressman, Ur och Penn, Game och New Yorker.  Inköp av mobilfodral, litium, kalsonger, varsin klocka till mig och Kalle, ett spel till datorn för K och V att dela på samt tre sjalar till höstmamman.   Efterlängtad mat på Burger King, glass till efterrätt (mamman var så glad att de Vilde var trevliga…). Och sedan. Dagens, veckans höjdpunkt. Ett långt … Fortsätt läsa Härlig avslutning på fin dag

#fuckcancer

På väg till fotbollsmatchen i kväll blev jag än en gång påmind om att död innebär borta för alltid. I år är det sex år sedan hon försvann, min älskade systersjäl Susan. I bilen, med världens finaste vänsterback i baksätet, slog det mig att Susan aldrig fick se Ville spela fotboll. Hon skulle ha varit lika stolt över honom som jag är. Lika glad åt hans fina sportmannaskap, lika imponerad av hans klockrena passningar och hans förmåga att läsa spelet. Hon skulle stått vid min sida de matcher hon kunde. Hon skulle hejat på högljudd amerikanska och viftat med yviga … Fortsätt läsa #fuckcancer

Mina små

Halv elva i går kväll ringde mobilen. Liten snyftade och grät i andra änden. Hemlängtan. Försökt somna. Pratat med vuxen. Försökt somna igen. Bara gråtit. Ringt mamma.Satte mig i bilen. En halvtimme på ödsliga skymningsvägar. Magiskt med ljus himmel nästan hela natten.Möttes av två killar med packningen redo och personal på parkeringen vid scoutstugan. Drar en suck av lättnad över att Olle vaknat och bestämt sig för att följa med hem. Hade i bilen jobbiga tankar om hur han skulle vakna utan Ville och känna sig ensam och förvirrad.Det här var första gången detta händer. Ville har ju varit iväg … Fortsätt läsa Mina små

Åtta arbetsdagar kvar

Med bröderna iväg på läger, har Kalle mjukstartat sommarlovet. Sovförmiddag till halv tolv och sedan varannan timme i Skyrim och varannan timme framför Tv:n. En liten stund med kattungarna, tömma disknaskinen och äta lite mackor har han också hunnit med.Jag stämmer nöjt in i takten och har tillbringat hela sköna eftermiddagen i uterumssoffan.Kanske tar vi tag i livet till kvällen, kanske inte. Fortsätt läsa Åtta arbetsdagar kvar

Vi gjorde det

Mumsig mat, vacker miljö, trevliga grannar och delad förstaplats i tipsrundan. Kvällen slutade i syskongruff, så vi körde hem och fortsatte bråket i lugn och ro. Suck. I morgon ska Olle och Ville på läger med fritids. Sovsäckar och kläder packade. Jag är lite avis. Läger låter roligare än en måndag på jobbet, hur mysig en sådan än kan vara. Fortsätt läsa Vi gjorde det

Söndag kväll i Rävetofta

Vi ska på grillfest anordnad av åldermannagilllet i byn. Kalastrevligt initiativ. Men att vi alls tar oss iväg känns som ett smärre under.Jag har lätt paranoia, värk i kroppen och vill helst vara helt ensam. Sten är en smula osocial i sådana här sammanhang. Kalle är hundrädd och på inbjudan står hundarna före barnen, så det lär bli en utmaning. Ville är spelberoende och vi har svårt att få hans näsa ovan den nya telefonen. Den ende som kanske vill dit på riktigt är nog Olle.Nåväl.En stor skål med pastasallad, en mindre med majjoindränkta grönsaker, en halv vattenmelon, sås och … Fortsätt läsa Söndag kväll i Rävetofta