Lämna en kommentar

Lite ledsen

bortommolnen

I går mötte jag den första fördomen efter mitt besked om sjukersättning. Orden ”helt befängt” samsades med ”fel arbetsuppgifter”. I all välmening peppade den här kvinnan mig att hitta något att brinna för.Jag misstänker att det här bara var den första i en rad fördomar jag kommer att möta. Jag ser ju inte sjuk ut. Jag verkar inte heller deprimrad utan skrattar glatt till höger och vänster. Och när jag är som sjukast, när hypomanin tar över,  är jag ju ett socialt geni.Klart svårt för någon som bara träffar mig någon timme då och då att förstå varför jag ska … Fortsätt läsa Lite ledsen

Lämna en kommentar

För överskådlig framtid

bortommolnen

Varje gång jag kommer att tänka på att jag blivit beviljad sjukersättning, flyger en liten oro från min kropp och förintas i kontakt med lättnaden som landar i mig.Min fantastiska läkare sade för något år sedan till mig att hon sett en stor lättnad och ett lugn lägga sig över tillvaron hos de med bipolär sjukdom som hon tidigare hjälpt att få sjukersättning. Sedan den dagen har jag längtat efter den där lättnaden, det där lugnet. Och i dag anar jag lättnaden. Lugnet längtar jag fortfarande efter, men jag kan ana det bakom ett antal krökar i livsvägen.Men det finns … Fortsätt läsa För överskådlig framtid

2 kommentarer

Fotboll och ett glas vitt

bortommolnen

Efter en kort promenad genom djungeln hittade vi fram till fotbollsmålet. Nu tränar Ville skott medan jag sippar på ett glas Mandala och lyssnar på näktergalen som sitter i flädern strax bakom mig. Livsglädje. Och den behövs verkligen, glädjen, för skolavslutningsdagen har bjudit på mer än sång, blommor, fina avsked och mysig kebablunch. Den har även innehållit betygbesvikelse, städning, trots som ledde till beklaglig scen utanför ica, trötta mammatårar och bråkiga barn. Nu hoppas jag på en fortsatt fin kväll medan regnet droppar ner i vinglaset. Fortsätt läsa Fotboll och ett glas vitt

1 kommentar

Den blomstertid och näsdukar i fickan

bortommolnen

Finaste kollegan tyckte att jag kunde vara ledig i dag, så nu ska jag på skolavslutning! 🙂Som lärare är det lätt att bli bortskämd med att få vara med på dessa mysiga stunder. Som mamma och lärare har det varit lite sorgligt att inte kunna se mina egna barn mima till den blomstertid. Men de senaste åren har jag kunnat vara med på ett hörn. 2010 var jag med hela förmiddagen. Alla tre killar på samma skola. Så fint! 2012 smög jag i buskarna med min kamera för att fotografera Kalle som flaggbärare, men mådde för dåligt för att delta. … Fortsätt läsa Den blomstertid och näsdukar i fickan

Lämna en kommentar

Torsdagen innan skolavslutningen

bortommolnen

Vaknade med igenmurade ögon. Jätteskönt att det har kommit regn, nu hoppas jag bara att någon ska orka städa inomhus också…Den här dagen bjuder på systematiskt arbetsmiljöarbete och förhoppningsvis mysiga stunder med finaste kojanbarnen. Hur det än blir till hösten med jobb, så kommer jag med största sannolikhet inte att vara på Kojan så det gäller att passa på med myseriet.I detta nu längtar jag efter morgonkaffet som dricks vid barnens frukostbord. En stund på dagen som jag verkligen kommer att sakna.I bakgrunden tjafsar ett styck son med en styck man om huruvida man ska byta kalsonger eller inte. Suck.De … Fortsätt läsa Torsdagen innan skolavslutningen

Lämna en kommentar

Då när vi samsades i husets enda fåtölj

bortommolnen

Det där med kärlek.Det är nog det häftigaste jag vet. Kärlek. (Och förlossningar…)Hur den multiplicerar sig själv så snart det träder in någon ny att älska i ens tillvaro.En vän.En partner.Ett barn.Ett barn till.Och ett till.Och nya vänner.Och kanske en ny partner.Ett bonusbarn.En förälder.Ett husdjur.Kärleken bara växer, förstorar sig, förökar sig.Ibland ligger den vilande.Man kanske inte träffar den man älskar så ofta.Men när man ses, pratar eller skrivs svämmar kärleken över igen. I kväll blev jag påmind om just detta. Hur kärleken kan vila och vakna till liv med full kraft.Jag har en bonusson.Jag har älskat honom sedan den där … Fortsätt läsa Då när vi samsades i husets enda fåtölj

Lämna en kommentar

Mjukvarm

bortommolnen

Färg i håret och trötta ögon.Ville köra till havet, men allergin förlamar mig.Hoppas på regn i natt, även om jag gärna slipper åska.I uterummet har vi ständiga besök av en gigantisk bålgeting. Jag vågar inte slå ihjäl den, men den är så envis att jag nog måste försöka.Sten jagar 20 år gamla dokument som banken plötsligt kräver.Barnen äter vattenmelon och småpratar framför TV:n.En tisdag i juni tar slut och jag tackar för ännu en dag i ljuset. Fortsätt läsa Mjukvarm