Etikett: dagbok

Lämna en kommentar

Det kallas tisdag

bortommolnen

Sjuka barn.Det tär.Inte en ensam timme sedan förra måndagen.I dag är det Kalle (som var hemma även i går) med huvudvärk och magont och Ville med förkylning. Väntar på att försäkringsbolag ska ringa för att få uppgifter om försäkring i annat bolag. Hur det känns att leta efter papper och försöka fatta beslut går jag inte in på nu. Men det kostar på. Under dagen kommer även min psykiater att ringa. Ett efterlängtat samtal som jag samtidigt fasar för. Att försöka beskriva hur jag mår är svårt nog när man sitter i samma rum, över telefon är det svårare. Jag … Fortsätt läsa Det kallas tisdag

Lämna en kommentar

Ångest – träning – ångest, en måndagscocktail

bortommolnen

Det är måndag, och på måndagar verkar det som om Kalle inte går i skolan. Jag får honom inte ens ur sängen. Den ångesten, mina vänner. Den ångesten. Den ångesten blir inte mindre av att vi har ett gemensamt möte med lss om en timme. Så jag fokuserar på träningen. 30 minuter på cykeln: uppvärmning, flås, styrka, återhämtning, flås, styrka, återhämtning, flås, styrka…3 minuter hantlar 3 minuter balansträning100 sit-ups på gymbollAvslappning på gymbollAvsvettning vi datornDusch Inget stort/långt pass, men alldeles lagom för min kropp som vill klara av sex pass i veckan. Gissar att jag legat kvar i sängen precis … Fortsätt läsa Ångest – träning – ångest, en måndagscocktail

Lämna en kommentar

En bit kvar

bortommolnen

Kollar jobbmejlen. Nytt ärende. Bara att skicka vidare. Men pulsen går upp, svetten bryter fram, tunnelseendet tar över. Glad för svarsmejl där man önskar att jag kryar på mig. Snabbt. Skönt att bli påmind om att jag gör ett hyfsat jobb när jag väl är där och att någon saknar mig. Mindre skönt att bli påmind om hur stresskänslig jag är. Läkarintyget gäller bara veckan ut, men jag ställer mitt hopp till telefontid med läkaren i morgon. Jag är ganska långt ifrån redo att börja jobba. Ledsen Lina. Fortsätt läsa En bit kvar

Lämna en kommentar

Ett glas vitt och summering av söndagen.

bortommolnen

Killarna spelar dart i eftermiddagssolen. Alla tre tillsammans. Olle är äntligen på benen efter feberpärsen. De två gäster som kom har åkt hem igen. Proppmätta och leende så de var nog nöjda. Det är så tacksamt att bjuda på paj med stora mängder vaniljsås och glass, enkelt att baka, gott och mättande. Själv är jag nöjd med att det inte kom så många. Min dagliga sociala dos överskreds med råge redan på matchen i förmiddags. Laget förlorade, men Ville var glad ändå. Jag var i vanlig ordning brutalt ärlig när de andra föräldrarna frågade hur läget var och som oftast … Fortsätt läsa Ett glas vitt och summering av söndagen.

Lämna en kommentar

Mitt hem är min borg

bortommolnen

Vi måste städa. Och jag sitter och tittar på Vem bor här? i stället. Vårt hem skulle aldrig platsa i ett sådant program och ändå trivs vi så bra. Jag är glad så länge jag har vackra/balanserade/vilsamma ställen att fästa blicken. Därifrån till att skapa ett helt hem i samma stil – nej, det kommer inte att inträffa. Även om jag tycker att det är både spännande och roligt med inredning. Men livet kommer före. Om man knappt orkar dammtorka en gång i månaden, så får man helt enkelt ha låga förväntningar. Fortsätt läsa Mitt hem är min borg