Nu är det verkligen blandade känslor i Lina. Det drar i mig efter att få börja med nya arbetsuppgifter,  att själv kunna bygga mitt uppdrag, att få tid att utföra arbetet på ett bra sätt. Sugen på att vara tillbaka i skolans värld med en liten fot, träffa nya människor och lära mig nya saker. Samtidigt landar sorgen allt tynre. Sorgen över att lämna de fantastiska barnen som jag jobbar med i dag. Att få avsevärt mycket mindre tid tillsammans med kollegorna, att lämna Ekdungen som huvudsaklig arbetsplats.Dessutom har jag min sjukersättning att förhålla mig till. I morgon ska jag … Fortsätt läsa Livets vägar

Sista måndagen före semestern. Sista måndagen som ordinarie personal på Kojan. I fyra år har Kojan varit mitt andra hem, så det  känns sorgligt att lämna. Ännu sorgligare känns det så klart att lämna barnen. Fyraåringarna ska vidare till andra avdelningar och det känns bara naturligt och viktigt att de lämnar Kojan. Att lämna småtjejerna och inte längre få följa deras utveckling dagligen blir svårare.Men jag lämnar inte helt. Jag kommer att titta in på Ekdungen lite då och då, delta i apt, samverkan och lite annat.För till hösten tar jag ett nytt steg i arbetslivet. Eller jag kanske ska … Fortsätt läsa Avslut