TRE

Det är TRE veckor sedan jag simmade! Två veckor sedan min kropp utsattes för svårare prövningar än hosta och långsamt hasande över golv och mark. Nu är det inte längre boppsarna som kommer först in i rummet utan putmagen. Suck. Men i kväll börjar det nygamla livet. Långsam, långsam simning i trång bassäng. Det kliar redan på armarna av tanken på alla människor jag måste dela vattnet med men det får gå. Det blir ingen simning på söndag för då är det tävling. Det är alltså i kväll som gäller. Och ja. Det känns lite läskigt. Fortsätt läsa TRE

Gissa vem som är tillbaka i sadeln

Jodå. Höjde temperaturen i uterummet med 0,4 grader gjorde jag minsann. Varma är mina muskler. Och varm är min självkänsla. Vi skulle ha simmat nu men jag fick en överdos av människor i förmiddags och Ville är inte på topp. Så. För att kompensera för utebliven simning satte jag mig på motionsccykeln. Sedan hantlar, 100 sit-ups och lite yoga-stretch. Fy fan vad jag är bra! Fortsätt läsa Gissa vem som är tillbaka i sadeln

Kär i Lerin

Så sitter jag här mitt i allt det gråa. Jag tänder ljus. Jag bränner rökelse. Gör ett glas kaffe och drar igång play-TV. Tvekar lite inför det tänkta Lerins Lärlingar men tänker att jag ju älskat varje avsnitt hittills så varför tveka. Och så varm och go i hjärtat jag blev efter ännu ett avsnitt. Den människan. Den gruppen. Livet. Fortsätt läsa Kär i Lerin

Social fobi

I dag är det lite darrigt. Jag känner mig folkskygg och otrygg. Kunde jobba hemifrån och fick mycket gjort. Så skönt att kunna vika tvätt och diska i pauserna från tangentbord och skärm. Men skönast – att inte träffa folk. Om några minuter ska vi köra till simningen. Folk. Mycket folk. Trångt i bassängen eftersom det är hyfsat tätt inpå nyårslöften och nyköpta säsongsbiljetter. Och eftersom jag oftast är en pratglad typ så är det svårt att gömma sig i ett hörn av omklädningsrummet. Vi är ju några stammisar som simmar samma tid. Nåväl. Efter simningen tänkte jag utsätta mig … Fortsätt läsa Social fobi