Ibland blir det inte så mycket sömn. Men varför så svårt att somna om när man somnat vid fyra och vaknat före sju? Det blir många timmar boklyssnande… Ovansidan av vänsterfoten gör lika ont nu som den gjorde i går. Det är så trist att min kropp verkligen inte vill att jag ska jogga. Så. Det var morgonens klagosång. Nu ska jag låtsas att det är sen kväll. Tjo! Fortsätt läsa Svart under ögonen och ont i en fot
Jag är så in i hjärtat glad över mitt spontana beslut att hyra stuga för några nätter. Trots gruff och sura miner har vi haft det riktigt, riktigt mysigt. Vi har varit aktiva i dagarna tre och nu är vi luspanka. Panka och genomtrötta. Genomtrötta men värmda i själen. Tre sommardagar med världens tre finaste killar. Tack, älskade ungar. Nu tar vi tre tråkiga dagar med städning av hela huset. Sedan kan killarna bjuda hit kompisar och jag kan slappa av bättre. Men jag tror minsann att vi börjar med en rejäl sovmorgon. Fortsätt läsa Från mys till städning
Min Älskade är hemma. Varma, mjuka kramar. Finaste. Ville missade fotbollsmatchen. Alldeles kollapsad i soffan. Det tar på krafterna att semestra. Själv sitter jag i uterummet och ska spela Skyrim. Inte redo att ge upp vindrickandet riktigt än, så ett glas vitt står på bordet intill mig. Här är inte helt varmt, så ett gäng tända ljus håller mig sällskap. Fortsätt läsa Hemmakväll
Sista jordgubbsfrukosten för den här gången. Med tanke på att de små godbitarna innehåller alldeles för mycket kolhydrater för mitt bästa, så är det kanske lika bra. Det blev inget morgondopp. Vi var så trötta att vi ställde fram alarmet en timme och sov vidare i stället. Nu finns snart ingen återvändo – packning och städning måste göras. De sura minerna sprider sig och det är väl bara att hålla ut. Fortsätt läsa Tack för den här resan
Pojken som ”har en helt normal reaktion på övervikt och sen pubertet” vägrar lämna sitt rum. Han hade gjort sig i ordning för att gå på kalas, men kom aldrig iväg. I stället blev det skrik, fula ord och tårar. Hos mig triggade detta en panikattack. Med dubbla, vikta badlakan framför munnen har jag vrålat min ångest i bitar. Jag har hyperventilerat och snorgråtit. Nu kom han till mig med förlåt och önskan att laga mat. Onyttig mat. Hur ska jag orka? Jag är knappast i skick att ta en strid nu. Så jag låter tårarna rinna och försöker förlåta … Fortsätt läsa Den här kvällen hoppar jag över
Alldeles snart ska jag försöka motbevisa mig själv. Jag är nämligen näst intill övertygad om att det jag behöver är ännu mer sömn. Det är svårt att tro annat när både kropp och själ signalerar utmattning. Men jag ska minsann dra på mig de nya träningsshortsen och lägga fram de nya hantlarna. Kanske rentav öka motståndet på cykeln bara för att. För en liten, liten del av mig skriker att jag visst kan. Att jag visst är stark. Att jag visst är en superhjälte. Må den delen överrösta det trötta. Utfärden till Svalöv bjöd på ett trevligt besök på banken, … Fortsätt läsa Jag ska bara…
Nu har jag fått hela fyra friska dagar. Det har varit underbart och ger hopp inför sommaren. Men i dag är jag inte lika fräsch… Efter att ha kört till skolan i morgonrock åt jag frukost och gick och lade mig. Sov som en död till halv tolv. Nu har jag fått lite gjort vid datorn (beställt tågbiljetter, fixat Swish, bett om nya semesterdagar mm) och snart ska jag till Svalöv för att göra några ärenden. Och nu kommer ångesten smygande. Plötslig är det svårt igen. Oron är här och jag börjar nojja kring vilken ordning jag ska göra allt … Fortsätt läsa Dippar
Oj, så sur han var, min älskade Ville. När man är elva år och riskerar att mamma ska skämma ut en inför kompisarna blir man sur. Helt okej. Att han var vansinnigt söt där han muttrade iväg mot skolan väntar jag med att säga till honom. Han är en långsint liten man. Min stora synd? Jag körde till skolan i morgonfrisyr och morgonrock. Piiinsamt! Jag släppte av dem på en folktom gata en bra bit innan skolan och lämnade byn med ett leende. Nästan osedd. Fortsätt läsa Pinsam mamma igen
Jag är SÅ kluven till att medicinera med benso. De är grymt beroendeframkallande och många faller offer. Men när man som jag, i eftermiddags, inte fungerar. Inte kan vara mamma. Människa. När hela kroppen skriker ångest. Då är det onekligen skönt att få hjälp för stunden. Kvällen har avklarats i viss dimma och ludd. Jag är in i graven trött, men jag fungerar nästan. Nu ska jag göra mig i ordning för natten. Krypa ner mellan småkillarna och se Rio 2. Det låter som fin medicin. I morgon, en ny dag. Med klasskväll för Ville. Boule och picknick. Vi får … Fortsätt läsa Kom natt
Som jag har kämpat! Jag tog mig till bussen två gånger och fick hem mina älsklingar, klädde mig i träningskläder och tänkte att varje trampat varv skulle vara en seger. Lyckades få till ett riktigt bra pass och efteråt satte jag mig i uterummet med en meditationsövning med syfte att ge mig själv kärlek och vänlighet. En dusch och mer harmoni än jag någonsin kunnat hoppas på infann sig. POFF En liten, liten motgång. Kalle vill inte äta lagad mat utan tänker minsann leva på mackor om han inte får andra onyttigheter. Och vips så satt jag på en köksstol … Fortsätt läsa I väntan på effekt
Solpuss - bortom molnen 