Nedräkningen har visst börjat

Kom på mig själv med att räkna arbetsdagar. Antar att semestern hägrar… I vanlig ordning känns den mer välkommen än jag tror att den ska göra. I år är dock första gången jag börjat räkna ner redan tre veckor innan.Killarna går på sommarlov efter den här veckan. Kalle och Olle får vara hemma när jag jobbar, men Ville får vara på fritids. Dels funkar det inte att ha alla tre hemma utan vuxen så många timmar varje dag, dels behöver han fritids hjälp att aktivera sig. Ja, det skulle ju de andra också må bra av, men de är för … Fortsätt läsa Nedräkningen har visst börjat

Busy bee

Uterumssoffan har varit min bästis hela eftermiddagen. Jag har bara rest mig upp för att kissa, äta mat, packa till Ville som ska på klassresa och för att diska. Nu tänker jag bli kvar i den här positionen tills det är dags att hitta sängen.Det finns en anledning till varför jag är sjukskriven på halvtid, och efter en sådan här härlig helg är det bara att gilla läget och vila, vila, vila.Tills i morgon. Då har jag tre saker inbokade efter jobbet. Fyra om man räknar tuppluren. Fortsätt läsa Busy bee

Iste på trappan

Ett välförtjänt glas iste gjort på grönt te med citrongräs och chili.Räkningarna är sammanräknade, bilmek bokad till i morgon bitti, kollat med pensionatet att de har kök där vi kan laga egen mat, tinat lyrrygg till kvällsmat och hjälpt Ville tömma diskstället. Bara diska och hämta de stora killarna vid bussen kvar.Men först.Ett välförtjänt glas iste gjort på grönt te med citrongräs och chili.På trappan, med katten som sällskap. Fortsätt läsa Iste på trappan

Var inte tyst

Okej. Rent statistisk är det TVÅ personer på min arbetsplats som aktivt lade sin röst på rasism, främlingsfientlighet, människors olika värde, ett kallt samhälle utan empati, ett samhälle där alla inte får plats, där inte alla är välkomna.Detta skrämmer mig, får ett illamående att skölja över mig, gör mig ledsen djupt, djupt inne.Men det väcker också min kampvilja. Det blåser liv i glöden som i mig brinner för människors lika värde.Nu vill jag be DIG om en sak.Du som läser min blogg och delar smulor av mitt liv.Bekämpa vardagsrasismen varje gång du möter den.Säg ifrån.Stå upp för de svaga.Det är … Fortsätt läsa Var inte tyst

Eftermiddagspromenad

Kroppen är seg efter två timmar i drömlandet. Jag har hämtat Olle och Ville vid bussen, kört hem, pratat om dagen, planerat veckan. Solen kallar på mig och jag tar strumpor och skor på fötterna, en tunn löparjacka runt midjan och Storytel i öronen. Långsamt börjar jag promenaden omsluten av den tungt doftande rapsen. Grusets knastrande känns upp genom benen i hela kroppen. När jag kommer ut på stora vägen (smal grusväg)  ökar jag takten. Här är utsikten alldeles fantastisk. Mil efter mil av skånsk skönhet. Böljande, grönt, gult, blå himmel, moln på horisonten. En sval vind smeker förbi mig … Fortsätt läsa Eftermiddagspromenad

Måndag v 21

Mitt kontrollbehov ökar i takt med att mitt mående försämras. Så egentligen borde jag noggrant gå igenom veckan i kalendern, men jag har en känsla av att det just i dag skulle kännas väldigt överväldigande så jag hoppar över det. Jag vet att i dag har jag inget särskilt inplanerat. Jobba mina fyra timmar (inga möten, inga samtal), hem och sova, hämta barn, vila. Ja. Det mäktar jag med. Förhoppningsvis. Fortsätt läsa Måndag v 21

Ibland är tillvaron skön trots värk

Nyss vaknat från dagens i särklass skönaste stund. Tuppluren med bok i örat. Av någon anledning (bör ej analyseras) tycker jag illa om att somna på kvällen. Men att somna en stund på en soffa, det är bland det gottaste jag vet. I dag lyssnade jag färdigt på boken och ligger fortfarande kvar och njuter. Kalle är på väg hem och jag ser verkligen fram emot att höra hur dagen gått. Han ringde på sin lunhrast och då lät han ganska glad. Olle och Ville njuter av friheten att slötitta på tv utan att mormor kommenterar.  Mormor sitter på tåget … Fortsätt läsa Ibland är tillvaron skön trots värk

Måndag v 19

Seeeegt. För alla i familjen. Segt, segt, segt.Ville är inte alls sugen på skolan, Olle rör sig lååångsamt, Kalle är orolig för praon och Sten gick från sängen till soffan. Själv ser jag dubbelt och längtar efter kaffet som väntar på jobbet.Men solen kämpar för att ta sig igenom molnen, så vi får väl också göra en insats att ta oss igenom diset och skapa en bra måndag. Fortsätt läsa Måndag v 19