Lämna en kommentar

Fint liv-lördag

bortommolnen

Det har varit en fin lördag mitt i livet. Härlig sovmorgon och lång, god frukost. Småprat med killarna innan jag körde till Söderåsen för den skönaste promenaden på länge. Lämnade Olle hos kompis i Röstånga på vägen och kom hem till en skön, ångande dusch. Kalle har en annons ute på Blocket och det kom en köpare till en av sakerna. Kalle fick 200 pix i näven och den lilla pojken som följt med sin pappa på äventyr på grusvägarna var glad när de körde hem. Win win. En liten stund vid målarboken och sedan matlagning. Kalle fixade klyftpotatis och … Fortsätt läsa Fint liv-lördag

Lämna en kommentar

Veckans skönaste

bortommolnen

Efter den första långa uppförsbacken var jag smått euforisk. Naturen är hisnande vacker och jag var stolt över att ha kommit iväg. När rösten i telefonens träningsprogram rapporterade in den första kilometern kändes allt toppen. Vid andra kilometern var jag glad och frisk. Vid kilometer nummer tre smög sig vemodet in som en dimma i sinnet.Kroppen hade hittat sin rytm och gick av sig själv med varma muskler och säkra steg. Hjärnan kunde koppla av. Vid fyra kilometer skakades kroppen av plötslig gråt. Den där stora sorgen som slukar mig ibland ville ta över. Men kroppen segrade och nu ska … Fortsätt läsa Veckans skönaste

Lämna en kommentar

Jag tror inte på alla människors lika värde

bortommolnen

Jag vet.Att ingen annan människa är varken mindre eller mer värd än jag.Jag vet det hela vägen genom mitt väsen,. Allra längst inne i mig vet jag det. Jag har fötts med ljus hy och gråblå ögon. Det ger mig oförtjänta fördelar i världen. Jag har fötts i ett kristet sammanhang. Jag tror på gud. På Jesus som hans son. Tror.Men jag vet. Att ingen annan människa har ett mindre eller större värde än jag. I dag skriver jag till dig som läser detta och nickar på huvudet, håller med, trots att du innerst inne inte vet att alla människor … Fortsätt läsa Jag tror inte på alla människors lika värde

Lämna en kommentar

Velig

bortommolnen

Sitter i bilen på psykiatriparkeringen. Vet inte vart jag ska köra nu. Orkar egentligen inte hälsa på på jobbet, men eftersom jag ändå ska vara i Kågeröd (där förskolan finns) klockan ett så passar det ju bra att titta in en stund. Men vill jag verkligen utsätta mig för den stressen när jag mår så här? Nej. Men det passar ju så bra… Suck. Sitter kvar en stund till. Fortsätt läsa Velig