Lämna en kommentar

Välkommen till mitt inre kaos

bortommolnen

Jag vet inte om jag borde skriva om hur jag känner inför morgondagen, men du som trogen läsare av bloggen (eller för den delen du som träffar mig lite då och då irl) vet ju att jag lämnar väldigt lite till fantasin. So here goes: Fladdret i magen är inte av det skönt förälskade slaget. Illamåendet och de täta toalettbesöken är inte på grund av magsjuka. Halsbrännan är inte på grund av för mycket kaffe eller whisky. Mitt humör är lättantändligt på många sätt. Det enda som inte triggas snabbt är glädje och välmående. Och varför mår jag nu så … Fortsätt läsa Välkommen till mitt inre kaos

Lämna en kommentar

Min himmel

bortommolnen

Att ha fri tillgång till himlen är den största förmånen med att bo i Paradiset Rävetofta. Sedan jag flyttade hit för snart 18 år sedan har min längtan till havet blivit mindre påträngande. I dag fick jag sovmorgon i den stora ensamheten och nu ska jag träna. Sedan ska jag återgå till att göra så lite som möjligt. I morgon väntar läkarbesök och ångest. Fortsätt läsa Min himmel

Lämna en kommentar

Negligerad hörna

bortommolnen

Det är kallt i uterummet. Perfekt för träning, mindre mysigt vid frukost. Fortfarande inget wifi. Det betyder ännu en lång dag. Ville är hemma även i dag. Förkyld och snörvlig som bara den. Vi får väl roa varandra bäst vi kan. Eftersom sönerna stekte pannkakor med sista äggen var jag tvungen att handla nu på morgonen. Mötte flera som ville hälsa men jag vände bara bort huvudet. Otrevligt men nödvändigt. Inget personligt således. Nu laddar jag för pass på cykeln. Det blev inget i gårdagens mörker så i dag måste jag. Och när jag skriver det börjar ögonlocket flippra. Gött. Fortsätt läsa Negligerad hörna

Lämna en kommentar

Det behövs inte mycket för att knuffa mig mot djupen

bortommolnen

De här onödiga jävla skitbråken. Jag orkar verkligen inte. Tårarna sprutar och Ville försöker trösta. Kalle har gett upp och tittar på film i sitt rum. Men jag är för ledsen. Paniken inför att börja jobba och må så här tar strypgrepp på mig och det blir så tröttsamt svårt att andas. Jag vill bara skrika på hjälp, men hjälp finns inte just nu. Så jag försöker. Ta. Ett. Andetag. I. Taget. Fortsätt läsa Det behövs inte mycket för att knuffa mig mot djupen

Lämna en kommentar

Men grrr

bortommolnen

Åska i natt = inget internet i huset. Hittills har jag roat mig med ett efterlängtat telefonsamtal med världens finaste pappa, korsord och radio. Ville dricker te med honung framför skräp-TV och Kalle sover. Men efter så många bredbanslösa dagar den här sommaren vore det gött att kunna blogga på datorn och kolla Netflix… Fortsätt läsa Men grrr

Lämna en kommentar

Vibrationer och saknader

bortommolnen

Dubbeldos Bricanyl och hela jag vibrerar. Dessutom ett nytillkommet tic på ögonlocket. Fladdrande skärm och hoppande tangenter. Jodå. Ville är på simträning. Sten kör och kommer att köra de måndagar han har möjlighet. Jag tar lördagarna och passar på att simma. Fina grejjer. Än så länge saknar vi inte fotbollen. Kalle har haft en jättebra dag i skolan. De har matat en orm med två möss och ödlor med musbebisar. Hela han glöder när han berättar och jag är så in i bängen glad att han trivs. Han lär aldrig komma att sakna Linåker. Olle har beställt svart hårfärg och … Fortsätt läsa Vibrationer och saknader